Gemensam plan för primärvården

Gemensam plan för primärvård är den plattformen där kommun och region formulerar och tydliggör gemensamma områden för fortsatt arbete och förutsättningar för samsyn och uppföljning. SKR stödjer kommuner och regioner i arbetet att ta fram en plan för gemensam primärvård.

Primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården och den vårdnivå som ska vara nära invånarna och bidra till hälsa och trygghet. Samverkansstrukturen har vuxit sig starkare mellan region och kommun de senaste åren och nu finns en utvecklingspotential att stärka den gemensamma primärvården som nav i hälso- och sjukvårdssystemet. Genom ett systemledarskap kan utveckling av personcentrerade arbetssätt främjas som bidrar till bästa resursnyttjande för såväl invånare, medarbetare som vårdens huvudmän.

Ett verktyg i fokusförflyttningen till Nära vård

Personcentrering som förhållningssätt och arbetssätt är, tillsammans med samverkan mellan kommuner och regioner, två av de framgångsfaktorer som har identifierats i förflyttningen till Nära vård. En plan för gemensam primärvård är ett verktyg i denna fokusförflyttning. Två statliga utredningar, God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem SOU 2020:19 och Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer SOU 2022:41, pekar på möjligheter med en gemensam plan.

Stödmaterial och erfarenhetsexempel från kommuner och regioner

Definitioner

Organisatoriska mellanrum - uppstår när till exempel en persons, grupps eller organisations ansvar tar slut utan att någon annan persons, grupps eller organisations tar vid.

Mellanrum - utgör förbättringsområden, fält av potential och i vissa fall innovationsmöjligheter som kan leda till att utveckla nya system och öka kvalitén för invånaren. Större system behöver utvecklas så att det inte utgår från enheter och gränser utan från det resultat som eftersträvas.

Innehåll i gemensam plan primärvård

Varje huvudman har ansvar för att ställa om till Nära vård, men de har också ett gemensamt ansvar att, utifrån invånarens behov, hitta nya sätt att samverka. Då primärvårdens huvudmän arbetar fram en plan för gemensam primärvård ges verksamheter och medarbetare förutsättningar att tillsammans forma lokala arbetssätt och stärkta samarbeten utifrån invånarens behov.

Gemensam plan som konkret verktyg

En plan för gemensam primärvård är ett verktyg i omställningen till Nära vård och kan innehålla såväl överenskomna förhållnings- och arbetssätt som hur samverkan konkret ska se ut.

Gemensam utveckling bidrar till att stärka primärvården som nav

Det finns flera konkreta områden som kan planeras gemensamt av huvudmännen. Exempel på övergripande frågor som kan ingå i en gemensam plan är:

• Utveckling av primärvården
• Utbudsfrågor
• Forskningsfrågor
• Lokalfrågor

Att gemensamt möta primärvårdens kompetensutmaningar

Kompetensförsörjningen är den största utmaningen svensk arbetsmarknad står inför. Bland de åtgärder som föreslagits för att möta behoven finns förändrade arbetssätt och att skapa bättre förutsättningar för vårdens medarbetare att utvecklas. En gemensam plan kan bidra till att ge den helhetssyn och skapa de långsiktiga åtgärder som krävs. Exempel på områden som kan ingå i en gemensam plan är:

• Kompetensförsörjning
• Kompetensutveckling
• Samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för legitimerade yrkesgrupper

Samordning av insatser möjliggör att arbeta mer proaktivt och hälsofrämjande

Då primärvårdsarbetet planeras gemensamt underlättas samordningen av insatser utifrån personens fokus vilket både möjliggör att arbeta mer resurs-effektivt, proaktivt och hälsofrämjande. Exempel på konkreta samverkans-områden/frågor som kan ingå i en gemensam plan är:

• Befolkningsinriktat förebyggande arbete
• Läkarmedverkan
• Fast läkarkontakt
• Fast vårdkontakt
• Patientkontrakt
• Samordnad individuell vårdplan, SIP
• Medicinsk vårdplanering

Samtal med tidigare särskilda utredarna

Medverkande: Lisbeth Löpare Johansson, samordnare för Nära vård samt de två tidigare särskilda utredarna; Anna Nergårdh konsult samt Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen. Längd: 18 minuter