- Startsida
- SKR
- Ekonomi, juridik
- Ekonomi
- Statistik, ekonomi
- Köp av verksamhet
Köp av verksamhet
Här redovisar SKR statistik för 2022 hur kommuner och regioner använder marknaden för de skattefinansierade tjänster som erbjuds medborgarna. Sektorns köp av verksamhet uppgick för år 2022 till drygt 200 miljarder kronor, vilket är en femprocentig ökning sedan 2021.
Kostnaderna för köp av verksamhet från andra speglar kommuner och regioners försörjningsstrategi, att utföra själv eller överlåta åt annan att utföra.
I denna analys redovisas kostnadsutfall över sektorns köp av verksamhet i löpande priser. För att beskriva den faktiska utvecklingen behöver effekten av inflation och löneökningar elimineras. Detta gör vi genom att ställa kostnaden för köp av kärnverksamhet i relation till totala kostnader (kostnad för eget åtagande). Indikatorn visar hur stor andel som köps från marknaden och andra aktörer istället för att utföras i kommunens eller regionens egen regi.
Förklaring av termer och begrepp för Köp av verksamhet
I analysen börjar vi med att redovisa och kommentera utfallet för sektorn totalt, därefter bryter vi ned resultatet i olika dimensioner.
Sektorns köp av verksamhet 2022
Kommuner och regioner valde, istället för att utföra själv, att under 2022 köpa kärnverksamhet från andra aktörer för en summa av totalt 234 miljarder kronor, men av dessa utgörs 30 miljarder av sektorsinterna transaktioner.
Exempel på sektorsintern handel är regioners köp av specialiserad regionsjukvård eller nationell högspecialiserad vård från andra regioner, eller kommuners köp av gymnasieplatser och annan pedagogisk verksamhet från andra kommuner. När sådana interkommunala ersättningar för sektorsintern handel har dragits av, kvarstår anskaffning med 204 miljarder kronor som sektorn köper från andra offentliga eller privat utförare motsvarande 17 procent av sektorns totala kostnader. Men det finns en betydande variation både mellan olika huvudmän och mellan olika verksamhetsområden, vilket kommer att redovisas längre fram.
Tabell 1: Offentlig sektors köp av verksamhet år 2022
Köp av verksamhet år, mdr kronor | Andel av kostnad för eget åtagande, procent | |
---|---|---|
Kommuner och regioners köp av verksamhet, totalt | 224 | 19,9 |
– avgår sektorsintern såld verksamhet | -30 | -2,6 |
Sektorns köp av verksamhet, totalt | 204 | 17,3 |
– varav kommuner | 130 | 17,5 |
– varav regioner | 74 | 17,1 |
Tabellförklaring: Tabell 1 visar offentlig sektors köp av verksamhet 2022 respektive som andel av totala kostnader (kostnad för eget åtagande i egentlig verksamhet).
Angivet värde är miljarder (mdr) kronor och procent.
Utveckling av sektorns köp över tid
Sektorns köp av verksamhet från andra anges i löpande priser, inflation och löneökningar.
Sektorsexterna köp av verksamhet ökade 2022 med 9,6 miljarder kronor i löpande priser, på 4,9 procent jämfört med året före.
Diagram 1: Sektorsexterna köp av egentlig verksamhet 2006–2022
Diagramförklaring:
Diagram 1 visar sektorns köp av verksamhet 2006-2022. Enhet är miljarder kronor (löpande priser).
Andel av total kostnad
Sektorns externa köp av verksamhet har 2022 ökat till 17,3 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med året före (17,1 procent).
Leverantörer till kommuner och regioner
Utförarna som levererar verksamhet till kommuner och regioner kan delas i olika huvudkategorier med tillhörande undernivåer.
1. Sektorsinterna utförar
- Offentliga utförare:
- Kommuner och regioner
2. Sektorsexterna utförare och leverantörer
- Offentliga utförare:
- Bolag som ingår i koncernen, kommunalförbund och staten
- Privata utförare:
- Företag och ekonomiska föreningar samt Idéella föreningar, stiftelser och enskilda
- Utlandet
Andel verksamhet som köps från offentliga utförare
Kommuners och regioners köp från offentliga utförare uppgår till totalt 5,1 procent, varav 2,5 procent utgörs av sektorsexterna köp från offentliga utförare. En i sammanhanget marginell del utgörs av verksamhet som köps från utlandet, 0,1 procent.
Diagram 2: Sektorns externa köp av egentlig verksamhet som andel av totala kostnader, 2006–2022
Diagramförklaring:
Diagram 2 visar sektorsexterna köp av egentlig verksamhet som andel av totala kostnader, 2006–2022, uppdelat i privata utförare, sektorsexterna offentliga utförare, respektive utlandet. Enhet visas i procent (staplade värden).
Köp från privata utförare
Privata utförare utgör den enskilt den största leverantören av välfärdstjänster till offentlig sektor. Köp av verksamhet från privata utförare uppgick 2022 till 174 miljader kornor, motsvarande 85 procent av totala sektorsexterna köp av verksamhet.
Av sektorns kostnadsökning för köp av verksamhet 2022 på totalt 9,6 miljarder kronor, så ökade kostnaderna till privata utförare med 9,2 miljarder, motsvarande 92 procent.
Tabell 2: Köp av egentlig verksamhet från privata utförare, år 2022
Tabellförklaring: Tabell 2 visar köp av verksamhet från privata utförare, år 2022 (jämförelse på totalen med år 2021)
Angivet värde är miljarder (mdr) kronor (kr) och procent.
Kommuner, mdr kr | Regioner, mdr kr | Sektorn totalt 2022, | Sektorn totalt 2021 | Andel av totala kostnader, | |
---|---|---|---|---|---|
Privata företag | 97 | 58 | 155 | 146 | 13,2 |
Föreningar, stiftelser och enskilda | 17 | 2 | 19 | 18 | 1,6 |
Totalsumma | 114 | 60 | 174 | 165 | 14,8 |
Tabellförklaring: Tabell 2 visar köp av verksamhet från privata utförare, år 2022 (jämförelse på totalen med år 2021)
Angivet värde är miljarder (mdr) kronor och procent.
Diagram 3. Sektorns köp av egentlig verksamhet från privata utförare 2006–2022
Diagramförklaring:
Diagram 3 visar sektorns köp av egentlig verksamhet från privata utförare 2006–2022, det vill säga privata företag samt föreningar, stiftelser, ideella föreningar och enskilda.
Enheten är miljarder kronor (löpande priser).
Köp från privata företag
Privata företag, huvuddelen vinstdrivna, utgör huvuddelen av leverantörer till sektorn. 75 procent av samtliga sektorsexterna köp har privata företag som leverantör. Sektorns kostnad från köp av från privata företag ökade med 5,3 procent. Privata företags andel av totala kostnader ökade med en tiondels procentenhet, till 12,9 procent.
Köp från föreningar, stiftelser, ideella föreningar och enskilda
Köp av verksamhet från denna kategori leverantörer – ideella föreningar, stiftelser och kyrkor samt enskilda hushåll uppgår till 19 miljarder kronor, motsvarande 9 procent av samtliga sektorsexterna köp. Kostnadsutvecklingstakten i löpande priser uppgick till 3,8 procent.
Köpen från denna grupp utförare som andel av sektorns totala kostnader är oförändrad i förhållande till året före. Köp från föreningar, stiftelser, ideella föreningar och enskilda utgör låga 1,6 procent av offentlig sektors totala kostnader.
Köp från offentliga utförare
Kommuners och regioners köp av verksamhet från andra offentliga utförare uppgår till totalt 60 miljarder kronor, men efter justering för sektorsintern handel kvarstår 30 miljarder kronor som handlas från andra offentliga utförare än kommuner och regioner.
Tabell 3: Köp av verksamhet från offentliga utförare, år 2022
Köp kommuner, mdr kr | Köp regioner, mdr kr | Sektorn totalt 2022, mdr kr | Sektorn totalt 2021, mdr kr | Andel total kostnad 2022, % | |
---|---|---|---|---|---|
Kommunen | 14 | 0 | 14 | 14 | 1,2 |
Regioner | 2 | 15 | 17 | 16 | 1,4 |
Egna bolag i KCR | 3 | 14 | 17 | 17 | 1,5 |
Kommunalförbund | 9 | 0 | 9 | 9 | 0,8 |
Staten | 2 | 1 | 3 | 3 | 0,3 |
Köp från offentliga, totalt | 30 | 30 | 60 | 59 | 5,1 |
Sektorsinternt såld verksamhet | -14 | -16 | -30 | -29 | -2,6 |
Sektorsexterna köp från offentliga | 16 | 14 | 30 | 30 | 2,5 |
Tabellförklaring: Tabell 3 visar Köp av verksamhet från privata utförare, år 2022 (jämförelse 2021).
Angivet värde är miljarder (mdr) kronor och procent.
Avrundningsfel kan förekomma i summeringar.
Diagram 4: Kommuners och regioners köp av egentlig verksamhet från offentliga utförare 2006–2022
Diagramförklaring:
Diagram 4 visar kommuners och regioners köp av egentlig verksamhet från offentliga utförare 2006–2022. I diagrammet ingår sektorsinterna köp av verksamhet.
Enheten är miljarder kronor (nominellt värde).
Egna bolag inom koncernen
År 2021 uppgick antal kommun- eller regionägda bolag till 1 998 stycken (SCB). I många av dessa bedrivs kommunal affärsverksamhet. Mindre vanligt är att uppdragen avseende kärnverksamhet som sjukvård, omsorg eller tandvård överförs till egna bolag.
Sektorns köp av egentlig verksamhet från egna bolag uppgår till 17 miljarder kronor. Av dessa står regionerna tillsammans för 14 miljarder kronor, varav Region Stockholm ensamt står för 12 miljarder kronor.
Region Stockholm driver flera av sjukhusen, ambulanssjukvården och tandvården i egna bolag som: Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus (drivs av Tiohundra AB som ägs av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där regionen är medlem), Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB), S:t Eriks ögonsjukhus AB, och Folktandvården i Stockholm AB.
Kommuner driver i några fall egen verksamhet i bolagsform, till exempel driver Sollentuna, Höganäs och Bjuv hela sin vård och omsorgsverksamhet i bolagsform. Dessa tre kommuner står för hela summan av köpt verksamhet inom verksamhetsområdet vård och omsorg, 0,9 miljarder kronor.
Kommuner (inklusive Gotland)
Av sektorsinterna köp från kommuner på totalt 14 miljarder kronor, så är det kommunernas köp från andra kommuner som står för 13,6 miljarder kronor. Merparten beror på elevers val av skola i andra kommuner för vilka hemkommunen betalar totalt 12 miljarder kronor, varav gymnasieskoleplatser 8 miljarder kronor och grundskola 2 miljarder kronor.
Regioner
Av sektorsinterna köp från regioner på 17 miljarder kronor, så står regionerna för 15 miljarder. Regionerna köpte framförallt specialiserad somatisk vård för totalt 11 miljarder kronor. Köpt specialiserad psykiatrisk vård från andra regioner stod för 1,9 miljarder kronor och primärvård för ytterligare 1,2 miljarder kronor.
Kommunalförbund
Köp från kommunalförbund uppgår till 9 miljarder kronor, nästan uteslutande kommunala kostnader. Den största delen utgörs av kommuners köp inom området infrastruktur och skydd, 4 miljarder kronor, där merparten utgörs av kommunernas samverkan om räddningstjänst.
Här kan också noteras kommunernas samverkan om gymnasieskolor som organiseras som kommunalförbund. Kommunerna köper gymnasieplatser från kommunalförbund för 2,5 miljarder kronor.
Köp av verksamhet inom vård- och omsorgsområdet uppgår till 1,5 miljarder kronor, där den helt dominerande delen utgörs av Norrtälje kommuns köp av verksamhet på 1,3 miljarder kronor som organiserat verksamhet tillsammans med regionens sjukvård i ett kommunalförbund, Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON).
Staten
Sektorns köp från staten om 3,2 miljarder kronor handlar i huvudsak om kommunernas placeringar barn- och ungdomar på HVB-hem, 1,2 miljarder, samt placeringar och institutionsvård av vuxna med missbruksproblem för motsvarande 0,6 miljarder kronor.
Kommuner betalar också staten 0,7 miljarder för elever inskrivna i någon av de tio statliga specialskolor för elever med vissa angivna funktionshinder som inte kan gå i grundskolan eller särskolan. Det gäller elever som är döva eller hörselskadade, elever som är synskadade och har ytterligare funktionshinder samt elever som har en grav språkstörning.
Köp från utlandet
Köp av verksamhet från utlandet utgör i sammanhanget en liten del av kostnader för köp av verksamhet, 0,15 miljarder kronor. Största utgiftsposten är Region Skånes köp av regionaltrafik i Öresundsregionen, därefter regionernas köp av specialiserad somatisk vård.
Källor
Källa är SCB Offentlig ekonomi, Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (RS). Statistiken innehåller uppgifter från resultaträkningar, och verksamhetsindelad statistik för kommuner och regioner.
Läs vidare
Informationsansvarig
-
Annika Wallenskog
Chefsekonom