Socialnämndens ansvar för skydd till personer som upplever sig hotade av kriminella grupperingar

Här hittar du vägledning när det gäller att bedöma rätten till bistånd för individer som, på grund av hot om brottsliga angrepp, kan behöva lämna sin bostad tillfälligt för ett boende på annan plats.

Det har kommit frågor till SKR om socialnämndens ansvar för skydd i form av tillfälligt boende till personer som upplever sig hotade av kriminella grupperingar, exempelvis till följd av att de är anhöriga till en individ som är involverad i kriminalitet.

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret

Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt geografiska område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänsten ansvarar inte för sådant som åvilar andra huvudmän, men kan behöva ingripa med tillfälliga åtgärder i väntan på att ansvarig huvudman tar sitt ansvar.

Bistånd beviljas efter en individuell behovsprövning enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL, och förutsätter bland annat att individen inte själv kan tillgodose behovet och det inte heller kan tillgodoses på annat sätt. Bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL kan beviljas för försörjningsstöd samt för livsföringen i övrigt. Bistånd till livsföringen i övrigt kan avse såväl ekonomiskt bistånd som bistånd till olika stöd- eller hjälpinsatser. Från och med den 1 april 2024 har kommunen ett lagstadgat ansvar att sörja för att den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende.

Skyddat boende för våldsutsatta, SKR

Polismyndigheten ska skydda enskilda från brott

När det gäller skydd mot brottslighet har Polismyndigheten, inom ramen för 2 § polislagen, ett ansvar att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal samt lämna allmänheten skydd och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen.

Av Polismyndighetens riktlinjer för brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten följer att varje polisanställd, vid en polisanmälan, ska göra en bedömning av om det finns en omedelbar risk för att brottsoffret drabbas av våld eller hot om våld. Om den initiala bedömningen visar att en strukturerad riskbedömning behöver göras ska ärendet så snart som möjligt överlämnas till Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet, BOPS. BOPS bedömer om en strukturerad riskbedömning behövs och har ansvaret för att genomföra en sådan bedömning.

I situationer där anhöriga till en kriminell person har utsatts för, eller riskerar att utsättas för våld, hot om våld eller upprepade allvarliga trakasserier ansvarar Polismyndigheten för säkerhetsfrågorna kopplade till skyddspersoner som Polismyndigheten, genom BOPS, har bedömt har en hotbild. Det innebär ett ansvar för själva skyddsaspekten, det vill säga risk- och hotbedömningen, säkerhetshöjande samtal, larmtelefon och andra säkerhetshöjande åtgärder. I vissa särskilda undantagsfall kan Polismyndigheten stå för kostnaden av en skyddsplacering på väldigt kort sikt (1-2 dagar).

Stöd till närstående, Polisen

Skydd för hotade, Polisen

Bistånd för att tillfälligt bo på annan plats

Polismyndigheten har det huvudsakliga uppdraget att skydda individer från hot om brottsliga angrepp. SKR bedömer dock att det kan uppstå situationer då socialtjänsten, inom ramen för det yttersta ansvaret, kan behöva bistå med stöd enligt SoL. Det kan exempelvis vara fråga om en individ eller en familj som omedelbart behöver ett tillfälligt boende på annan plats och inte kan tillgodose behovet på annat sätt. Det kan även bli aktuellt med ett skyddat boende, om socialnämnden bedömer att den enskilde är i behov av sådant skydd och individanpassat stöd som ett skyddat boende ska tillhandahålla. Vid behov kan socialnämnden ta kontakt med BOPS för att muntligen eller skriftligen ta del av hela eller delar av Polismyndighetens hot- och riskbedömning.

Vid en ansökan om bistånd har sökanden ingen ovillkorlig rätt att välja hur biståndet ska utformas eller verkställas. Socialnämnden kan avgöra vilket slags bistånd som ska beviljas utifrån vad som är möjligt och rimligt med hänsyn till kommunens resurser (se prop. 1979/80:1 s. 185 och s. 526). När det gäller frågan om logi till personer som står helt utan tak över huvudet har Högsta förvaltningsdomstolen uttalat att socialtjänsten kan vara skyldig att ordna logi genom att försäkra sig om att den enskilde blir inhyst någonstans och/eller bistår med kostnaden (RÅ 1990 ref. 119).

Socialnämnden kan, vid en ansökan om bistånd för att tillfälligt kunna flytta från sin bostad, besluta om ekonomiskt bistånd för att täcka exempelvis kostnader på hotell eller vandrarhem. Nämnden kan också ge bistånd i form av plats på ett tillfälligt boende. Många gånger kan det vara en lämpligare åtgärd att efter individuell behovsprövning bevilja ett ekonomiskt bistånd för ett tillfälligt boende under en begränsad period, i stället för att bevilja den enskilde bistånd i form av ett utpekat boende. Därmed kan den enskilde i dialog med Polismyndigheten avgöra till vilken plats som tillflykt bör ske. Hot- och riskbedömningen samt ansvaret för att sörja för ändamålsenliga skyddsåtgärder blir därmed en fråga mellan i huvudsak individen och Polismyndigheten.

Utöver bistånd för att tillgodose behovet av tillfälligt boende kan socialnämnden, utifrån regelverket i SoL och vad som framkommer om individens behov, ha ansvar för annat stöd och annan hjälp.

Den enskilde har ett eget ansvar för att ordna bostad

Det finns inget stöd i SoL för att rätten till bistånd omfattar tillhandahållande av bostad till bostadslösa i allmänhet. Individer som behöver flytta mer varaktigt får därför som utgångspunkt själv söka efter en bostad via bostadsförmedlingar eller på annat sätt. Rätt till bistånd i form av tillhandahållande av bostad har i praxis ansetts föreligga om den enskilde är helt bostadslös och tillhör en sådan utsatt grupp att denne anses ha speciella svårigheter att ordna en bostad på egen hand (RÅ 1990 ref. 119).

Individer som på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta mer varaktigt har möjlighet att med stöd av 2 a kap. 8 § SoL ansöka om insatser i en annan kommun, om flytten inte kan göras utan att de insatser som individen behöver lämnas.