Publicerad 12 februari 2024

Stöd och exempel på förbättringsområden moment 9

Moment 9 deltas upp i fem delmoment som ger stöd eller exempel på förbättringsområden. I följande avsnitt ges konkreta tips och verktyg.

Planera, synliggör och förnya era arbetssätt

Här är exempel på att gå från ord till handling.

  • Gör kön synligt! Börja med något så enkelt som att sätt upp en post-it: ”Hur spelar kön roll?” Genom att skriva ut kvinnor och män, flickor och pojkar och personer av annan könsidentitet istället för könsblinda formuleringar blir du medveten om vilka olika grupper det handlar om.
  • Inventera hur ni arbetar idag för att verksamhetens service, tjänster, utförarverksamhet och myndighetsutövning ska bli likvärdig för olika grupper. Ta reda på vilka jämställdhetsutmaningar som är viktigast för er att arbeta med. Vilka konsekvenser får de idag för er verksamhet och för invånarna?
  • Inspireras! Vad gör andra för att stärka jämställdheten inom ditt verksamhetsområde? Filmer på SKR Play och SKR:s databas för lärande exempel kan vara till inspiration. Använd andras lärande exempel, du behöver inte uppfinna hjulet själv.
  • Utöka ditt nätverk genom att hitta andra som arbetar med jämställdhet eller sociala hållbarhetsfrågor i sina uppdrag. Ta reda på vilket jämställdhetsarbete som redan pågår i din kommun/ region eller i en annan kommun/region . Kanske kan du kroka i det och lära av det. Ta hjälp av sakkunniga när du behöver det. SKR har ett nätverk för jämställdhet där du kan gå med.
  • Skaffa övergripande kunskap om jämställdhet på ditt sakområde. Börja med en sökning på internet om jämställdhet + ditt sakområde (kom även ihåg AI-chatbot). Leta upp relevant forskning, kunskapsöversikter samt studier och publikationer från myndigheter och SKR, till exempel SKRs faktablad om jämställdhetsutmaningar inom olika områden. Jämställdhetsmyndigheten har ett bra stöd med verktyg och goda exempel.
    Gå igenom befintlig könsuppdelad statistik, nyckeltal, indikatorer och verksamhetsdata. Använd Kolada, SCB, verksamhetssystem med mera. Vilka könsskillnader ser du? Verkar skillnaderna bidra till att upprätthålla ojämställdhet och ojämlikhet? Ser du skillnader utifrån andra diskrimineringsgrunder eller socioekonomi?
  • Gör en plan för ditt/ert arbete. Presentera planen i lämpligt sammanhang och stärk ert mandat att arbeta vidare.
  • Skapa hållbarhet med rätt verktyg! Med hållbara verksamhetsförbättringar avses konkreta förbättringar i den service som ges till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar och personer av annan könsidentitet. Det kan handla om nya och förbättrade arbetssätt eller nya sätt att organisera verksamheten.

Inspirerande verktyg

  1. Jämställdhet i genomförande av verksamhet
  2. Delaktighet och inflytande på likvärdiga villkor
  3. Skapa ett likvärdigt bemötande
  4. Inkluderande kommunikation
  5. Jämställdhet i samverkan

1. Jämställdhet i genomförandet av verksamhet

Könsstereotypa föreställningar och normer kan påverka hur vi planerar och genomför en verksamhet. Här finns några frågor att använda för att genomlysa hur, för vem och på vilket sätt vi gör det vi gör på jobbet. Gör vi det jämställt och jämlikt?

  • Vad betyder jämställdhet och jämlikhet för dig/er i yrkesrollen?
  • Jobbar du/ni på något särskilt sätt för att främja jämställdhet och jämlikhet idag?
  • Har du/ni reflekterat över skillnader som kan uppstå i bemötande, genomförande eller bedömning och insatser för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor, män och vad dessa kan bero på?
  • Hur pratar ni om kön och andra bakgrunds- och identitetsfaktorer på er arbetsplats?
  • Har ni olika förväntningar utifrån kön/ålder/härkomst/funktionsnedsättning? Hur kan ni ta reda på det?
  • Vilka rutiner har ni? Finns jämställdhet och jämlikhet med dem? Om nej, hur kan ni integrera jämställdhet ?
  • Vilka processer påverkar er verksamhet som är relevanta för att uppnå jämställdhet och jämlikhet?
  • Vad kan ni göra annorlunda för att främja jämställdhet och jämlikhet?

Så tar ni fram jämställda rutiner och process

För att jämställdhet ska integreras i verksamheten är det, utöver ändrade beteenden, viktigt att det synliggörs i rutiner och processer som är specifika för olika verksamhetsområden.

  • Vilka rutiner har ni? Finns jämställdhet och jämlikhet med dem? Om nej, hur kan ni integrera jämställdhet ?
  • Vilka processer påverkar er verksamhet som är relevanta för att uppnå jämställdhet och jämlikhet?
  • Även inom ramen för regionala processer är det viktigt att jämställdhet finns med.

2. Delaktighet och inflytande på likvärdiga villkor

Hur arbetar ni med inflytande och delaktighet på likvärdiga villkor idag?

I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en bärande princip vid sidan av icke- diskriminering, jämlikhet, transparens och ansvar. Invånarnas delaktighet har ett viktigt värde både för invånarna generellt, för de som använder sig av verksamheterna och för verksamheterna i sig. Genom delaktighet får de som ger service, beslutar om eller utför insatser mer kunskap om målgruppers behov och erfarenheter. Det ger i sin tur högre kvalitet och bättre service. Det är mer effektivt att utgå från målgruppers faktiska behov än att utgå från behov tolkat av andra än målgrupperna själva. Vidare kan ett fungerande arbete med delaktighet. bidra till att den maktskillnad som finns inbyggd i relationen mellan en verksamheten och dess målgrupper minska.

Vad handlar det om och hur gör vi?

När det gäller delaktighet kan det både handla om individers inflytande över sin egen situation i kontakten med er verksamhet och om involvering av intressegrupper som företräder olika invånares perspektiv. Oavsett är det viktigt att arbetet för ökad delaktighet inte begränsas till enbart vissa situationer och former som omgivningen bestämmer eller att det bara omfattar personer med viss förmåga att kommunicera eller göra sin röst hörd. Jämställdhet och jämlikhet blir här av stor betydelse. Om vissa grupper kopplat till kön eller andra identitets- och bakgrundsfaktorer saknas eller är underrepresenterade i forum för delaktighet - trots att de berörs - finns delaktighetsbrister. Delaktighet ska alltid ske frivilligt, men mönster av skillnader i delaktighet mellan grupper kan tyda på att vi behöver se över hur vi arbetar med delaktighet i vår verksamhet. Inom vissa grupper såsom exempelvis äldre, personer som nyligen flyttat till Sverige eller personer med vissa funktionsnedsättningar kan vi behöva fundera extra kring formerna för delaktighet för att lyckas involvera dem som berörs. Det kan handla om att erbjuda olika stöd och anpassningar eller att individen i vissa fall ger samtycke till att anhöriga kontaktas och involveras. När det gäller barn finns ett tydligt uppdrag enligt både lag och barnkonventionen att beakta barnperspektivet och arbeta med delaktighet. Här behöver formerna anpassas för målgruppen som berörs och ske på flickor och pojkars villkor.

Granska er verksamhet

  • Finns faktorer i hur vi arbetar eller i formerna för delaktighet som kan skapa ojämställda eller ojämlika villkor?
  • Känner sig kvinnor, män, flickor, pojkar och personer av annan könsidentitet lika trygga och inbjudna att vara delaktiga?
  • Passar kommunikationen kring, eller formerna för, delaktighet vissa personer eller grupper av kvinnor, män, flickor, pojkar och personer av annan könsidentitet bättre än andra? Tänk såväl på individers möjlighet till delaktighet som involveringen av intressegrupper
  • Hur kan arbetet för barns rättighet uppmärksamma olika grupper av flickor och pojkars behov och livsvillkor.

Fördjupning

SKR har tagit fram en modell för dialog som kallas ”Delaktighetstrappan” men har i en rapport också presenterat fyra andra metodverktyg för främst medborgardialoger. Dessa beskriver vikten av att veta vilken omfattning och djup av delaktighet som dialogen ska ha och vilket inflytande som deltagarna kan förvänta sig. Det påverkar hur dialogen planeras och kommuniceras.

Delaktighetstrappan

3. Hur skapar ni ett jämställt bemötande?

Bemötandet har stor betydelse! Bemötande berör flera aspekter av hur olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män upplever er verksamhet. Det kan handla om kroppsspråk, ögonkontakt och blickar men också om vad som sägs och inte sägs, vilka frågor som ställs eller hur beslut förmedlas. Bemötande sker i fysiska möten men också via telefon, e-post, enkäter och besök på er webbplats. Bemötandet kan handla om samspelet med den person som har kontakt med er verksamhet, med anhöriga/närstående eller med andra som finns runt personen. Bemötandet spelar stor roll för hur er verksamhet upplevs, då ett gott och likvärdigt bemötande är avgörande för att människor ska vilja och våga söka det stöd/hjälp/vård de behöver eller nyttja de tjänster vi erbjuder.

SKR har tagit fram ett Metodstöd för likvärdigt bemötande för regional och kommunal verksamhet. Vi kallar det med Öppna Ögon för att vi behöver titta på det vi gör med nyfikenhet och reflektera kring vårt bemötande av våra målgrupper såväl som varandra inom kollegiet. Här ges ett förkortat smakprov från metodstödet, det är verktyget Genuslinsen som ger sex användbara tillvägagångsätt “linser” för att säkra ett likvärdigt bemötande i praktiken.

Genuslinsen – ett verktyg för jämställt bemötande

  1. Självreflektion som individ och verksamhet – Vänd blicken inåt och granska vilka normer, värderingar och arbetsmetoder vi bär på - både inom arbetsgruppen och som individer.
  2. Alla i rummet handlar om att alltid föreställa sig att alla personer och grupper finns representerade, oavsett hur det ser ut eller vad man känner till om andra.
  3. Mottagarens upplevelse i fokus innebär, precis som det låter, att vara intresserad av mottagarens upplevelse i bemötandesituationen och de perspektiv som hen har.
  4. Undvik att ta för givet innebär att vi i mötet med människor inte ska anta normen “till motsatsen bevisas” och använda öppna frågor, ord och uttryck.
  5. Tänk tvärtom innebär att vi i bemötandesituationer testar om vårt bemötande är likvärdigt genom att föreställa oss att den brukare/klient vi möter skulle vara någon annan.
  6. Likvärdigt snarare än lika. Ibland behöver vi bemöta lika och ibland olika för att uppnå likvärdighet för alla oavsett kön och andra identitets – och bakgrundsfaktorer.

4. Inkluderande kommunikation

Hur kan ni utveckla verksamhetens kommunikation? Inkluderande kommunikation handlar om vem som får uttala sig, vem som syns på bild och vem som inte syns. Liksom hur vi beskriver olika personer och vilka ord vi väljer att använda. Det handlar om vilken bild vi ger av verksamheten och de som jobbar där, samt bilden av våra invånare.

Inkluderande kommunikation handlar om att använda jämställdhet och jämlikhet som utgångspunkt för hur vi ser och framställer människor. Alla människor har rätt att beskrivas och porträtteras utan att producera eller förstärka fördomar och normer. I samma takt som vårt språk och bildspråk utvecklas förändras även vår kunskap om hur vi genom kommunikation påverkar hur vi ser på människor.

Inkluderande kommunikation når alla i målgruppen, oavsett vad de har för kön, ålder, socioekonomisk status med mera. Genom att undvika stereotyper av människor i text och bild bidrar vi till ett jämställt och jämlikt samhälle.

Mer specifikt kan det handla om att:

  • Visa motiv som utmanar könsstereotyper om hur kvinnor och män är (till exempel män som jobbar som socialsekreterare eller kvinnor som svetsar inom en arbetsmarknadsinsats).
  • Visa grupper som står långt från normen i sammanhang där de inte enbart representerar sin etnicitet, funktionsnedsättning eller sexualitet till exempel.
  • Visa kvinnor och män med olika etnisk bakgrund/hudfärg.
  • Visa olika typer av familjekonstellationer.
  • Visa varierande kroppstyper och kvinnor och män med eller utan synlig funktionsnedsättning.
  • Visa kvinnor och män, flickor och pojkar, i olika åldrar.
  • Visa miljöer och attribut som förknippas med olika socioekonomiska grupper.​

Handböcker för inkluderande kommunikation:

Schyst kommunikation, Region Värmland

Handbok Bilder som förändrar världen, Gävle kommun

5. Jämställdhet i samverkan

Hur lyfter ni frågor om jämställdhet med interna och externa samverkanspartners? För att nå ett socialt hållbart samhälle med jämställda och jämlika levnadsvillkor behöver flera verksamheter samverka. Samverkan genomförs internt, med andra kommuner/regioner men också med olika externa aktörer så som myndigheter, länsstyrelsen, näringslivet och med civilsamhället.

Samverkan kan ske både på individnivå såväl som på mer övergripande strukturell nivå. Alla aktörer ska arbeta med jämställdhet så det är viktigt att det ingår som en integrerad del och inte tappas bort.

Kommunen och regioners olika förvaltningar och avdelningar behöver samverka för att klara sitt uppdrag och sätta patienten, eleven eller invånaren i centrum men också för att nå ökad jämställdhet. Det gäller särskilt det förebyggande arbetet så som att motverka våld, utanförskap och arbetslöshet eller trygghetsskapande åtgärder. Att utveckla tidiga och samordnade insatser i samverkan behöver ske både inkluderande och medvetet.

Tips för samverkan som främjar jämställdhet

  • I samverkan med andra aktörer ska jämställdhet ingå som en integrerad del.
  • Jämföra era erfarenheter från jämställdhetsarbetet med era samverkanspartners t.ex. hur ni arbetat med könsuppdelad statistik.
  • Nyttja era erfarenheter av hur jämställdhet bidrar till bättre kvalitet.
  • Processledare kan behöva påminna om jämställdhet, motivera, höja kunskapen, inspirera för att skapa hållbarhet i arbetet.

Samverkan mellan horisontella sakområden

I vägledningens inledning påpekades fördelarna med att se jämställdhet som ett medel att nå de globala målen vilket ju också gäller för arbetet med social hållbarhet och god hälsa eller som en grundläggande del av de mänskliga rättigheterna.

Det betyder att i arbetet med andra horisontella sakområden så som barns rättigheter, digitalisering, segregation, tillgänglighet, arbetet med våld i nära relation eller klimat och miljö behöver vi undersöka olika grupper av kvinnor och mäns behov, resurser och livsvillkor för att bidra till ökad jämställdhet och göra rätt insatser i samverkan. Perspektivsamvaro kallar en del organisationer detta arbete.

Förslag på skrivningar för att integrera jämställdhet i andra horisontella sakområden:

  • Jämställdhet integreras i förvaltningens arbete med mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Inom ramen för arbetet med barns rättigheter uppmärksammas olika grupper av flickor och pojkars behov och livsvillkor.

Fördjupning

CEMR - den Europeiska jämställdhetsdeklarationen

Verktyg för jämställdhetsintegrering och exempel, Jämställdhetsmyndigheten

Filmer om konkreta hållbara förbättringar

Det hänger ihop

En film om hur mänskliga rättigheter, folkhälsa, jämställdhet och barnets rättigheter hänger ihop. Filmen är 3 minuter lång.

Jämställd musikskola i Eskilstuna

SKR har gjort en film om hur den kommunala kulturskolan i Eskilstuna jobbar för att ge eleverna möjlighet att välja instrument fritt, utan att begränsas av vad tjejer och killar förväntas spela. Filmen är 3 minuter och 27 sekunder lång.

Röster om manlighet- män och psykisk hälsa

Av de som besöker ungdomsmottagningar i Sverige är 11 procent pojkar och unga män. "Jag behövde lära mig att prata om mina känslor", säger Jonatan Nilsson som går till Mottagningen för unga män i Göteborg 2-3 gånger i månaden. Filmen är 3 minuter och 18 sekunder lång

Informationsansvarig

  • Birgitta Andersson
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.