Publicerad 15 augusti 2022

Tillämpningsnycklar, verksamheter

I arbetet med barnets rättigheter efterfrågas olika sätt att mäta om arbetet är framgångsrikt eller inte. Här presenteras ett antal tillämpningsnycklar som kan bidra till att ge en bild av hur långt olika verksamheter kommit i tillämpningen av rättigheterna.

SKR har tagit fram ett antal tillämpningsnycklar för den som vill få en bild av den egna verksamhetens arbete med barnrättsfrågorna.

  • Nycklarna ger inte en fullständig bild av tillämpningen, utan den tar upp några exempel från varje verksamhet.
  • Lägg gärna till och dra ifrån som det passar för er verksamhet.

Förskola och skola

  • Det finns strukturer som skyddar barn mot övergrepp av vuxna och andra barn i den egna verksamheten (artikel 19).
  • Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19).
  • Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.
  • Varje barn har fått kunskap om sina rättigheter, anpassat till sin ålder och mognad (artikel 42).
  • Barnens vårdnadshavare har fått kunskap om att barn har egna rättigheter och vad det innebär för vårdnadshavarna (artikel 42).
  • Skolan har ett fungerande system för att få kännedom om barnens närvaro eller frånvaro (artikel 2).
  • Det finns strukturer för att främja barnens närvaro (artikel 28.1e).
  • Strukturerna är kända av alla medarbetare.
  • Det finns former för barnets delaktighet (artikel 12).
  • Det pågår ett arbete med att ta reda på barnets synpunkter (artikel 12).
  • Flickor och pojkar behandlas likvärdigt (artikel 2).

Socialtjänst

  • I varje barnavårdsutredning har barnets röst kommit till uttryck (artikel 12).
  • Barnets synpunkter dokumenteras i varje utredning (artikel 12).
  • Barnets perspektiv och behov beaktas vid bedömning av ekonomiskt bistånd (artikel 3.1).
  • Medarbetare i socialtjänsten har fått utbildning för att kunna föra samtal med barn (artikel 42).
  • Vuxna som kommer i kontakt med socialtjänsten tillfrågas om de har barn (artikel 3.1).
  • Medarbetare i socialtjänsten samverkar med medarbetare inom andra verksamheter för att tillgodose barnets bästa (artikel 3.1).
  • Det finns åldersadekvat information på socialtjänstens webb om hur socialtjänsten arbetar och hur man lättast gör för att få kontakt (artikel 17, 19).
  • Medarbetare inom socialtjänsten frågar barn hur de upplever mötet med den enskilda medarbetaren (artikel 12).
  • Pojkar och flickor behandlas likvärdigt (artikel 2).

Kultur och fritid

  • Varje medarbetare har kunskap om barnets rättigheter (artikel 42).
  • I verksamheterna ges flickor och pojkar lika stort utrymme (artikel 2).
  • Det finns former för barnets delaktighet (artikel 12).
  • Det pågår ett arbete med att ta reda på barnets synpunkter (artikel 12).
  • När planering av verksamheten görs har flickor och pojkar samma möjlighet att komma med synpunkter (artikel 12).
  • Det finns strukturer som skyddar barn mot övergrepp av vuxna och andra barn i den egna verksamheten, till exempel i simhallar och vid olika kulturaktiviteter (artikel 19).
  • Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19).
  • Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.
  • Varje barn har fått kunskap om sina rättigheter, anpassat till sin ålder och mognad (artikel 42).
  • Barn med någon funktionsnedsättning har likvärdig tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter (artikel 2, 23, 31).

Samhällsplanering och trafik

  • Vid planering och projektering för nya parker och upprustning av gamla parker och lokaler görs barnkonsekvensanalyser där barn ges möjlighet att lämna synpunkter på utformning (artikel 4).
  • Barn och unga ges möjlighet att lämna synpunkter på vilka platser som känns otrygga att vistas på (artikel 12).
  • Synpunkterna beaktas och åtgärdas (artikel 12).
  • Det finns rutiner som talar om hur medarbetare ska handla om ett barn saknar färdbevis.
  • Rutinerna är kända bland medarbetare och hos entreprenörer och konsulter.
  • När nya bostadsområden projekteras planeras även för lekplatser, förskolor, skolor, bevakade övergångsställen och bilfria gångvägar.
  • Flickors och pojkars synpunkter väger lika tungt i arbetet (artikel 2).
  • Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19).
  • Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

Miljö- och hälsoskydd

  • Lokaler där barn och unga vistas har en godkänd inomhusmiljö (artikel 6).
  • Allergener i miljöer där barn vistas är kartlagda (artikel 24).
  • Det finns en plan för att åtgärda icke gynnsamma inomhusmiljöer och allergener.
  • Lokaler där barn vistas har gott brandskydd.
  • Det finns regler för hur hälsovådliga produkter ska förvaras i lokaler där barn vistas (artikel 6, 24)
  • I kommunen finns dricksvatten av god kvalitet (artikel 24).
  • Dricksvattnets kvalitet prövas regelbundet (artikel 24).
  • Maten som serveras till barn och unga ska hålla en god kvalitet och följa gällande näringsrekommendationer (artikel 6, 24).
  • Pojkars och flickors behov och synpunkter väger lika tungt i arbetet (artikel 2).
  • Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19).
  • Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

Hälso- och sjukvård samt tandvård

  • Barn som möter medarbetare inom hälso- och sjukvården och tandvården bemöts med respekt.
  • Barnets integritet beaktas (artikel 16).
  • Barn informeras om behandling utifrån barnets egna förutsättningar sätt (artikel 17).
  • Barnets rättigheter problematiseras i förhållande till vårdnadshavarnas rättigheter och skyldigheter (artikel 3.1).
  • Barnet informeras om vad som står i journaler (artikel 16).
  • Barnet informeras om vem som har tillgång till innehållet i journalen (artikel 16).
  • Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19).
  • Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

Räddningstjänst

  • Kommunens medarbetare har kunskap om hur barn kan bete sig vid brand.
  • Barn och unga i kommunen har fått kunskap om brand, brandskydd och hur det är lämpligt att handla vid brand (artikel 17).
  • Det finns krisinformation på webben som riktar sig till barn och unga (artikel 17).
  • Barn och unga får kunskap om aktuella telefonnummer eller webbplatser att söka information från (artikel 17).
  • Barn och unga känner till hur man larmar räddningstjänsten i akuta situationer (artikel 17).
  • Barn och unga har vattenvana (artikel 6).
  • Barn och unga kan simma enligt Svenska Livräddningssällskapets rekommendationer (artikel 6).
  • Barn har kunskap om livräddning (artikel 6).
  • Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19).
  • Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare.

Personalavdelning och HR-funktion

  • Nyanställd personal får kunskap om barnets rättigheter (artikel 42).
  • Nyanställd personal får kunskap om pågående barnrättsarbete (artikel 42).
  • Nyanställd personal får kunskap om sitt eget ansvar för barnrättsarbetet (artikel 42).
  • Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19).
  • Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare

Informationsansvarig

  • Marie Lundin Karphammar
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.