Dags att steppa upp för framtida generationer

Det behövs stora investeringar, inte minst i infrastruktur och klimatanpassningsåtgärder. Här behöver staten ta sitt ansvar. Vi kan inte lämna över trasiga järnvägar till våra barn.

Denna vecka inträffade den sista stora händelsen inom det kommunalekonomiska området för ”terminen”. Utredare Håkan Sörman presenterade utjämningsutredningens förslag ”Nätt och jämt - Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn”. Den kommer att gå ut på remiss i slutet av juli och många lär ha synpunkter på de olika förslagen.

In i det sista tänkte utredarna lägga ett förslag för att få ekonomiska incitament för kommuner att skapa tillväxt, men i och med att utjämningen är ett ”slutet system” mellan kommunerna skulle då vissa få betala för att andra kommuner får tillväxt när dagbefolkningens skattekraft ökar.

För er som vill se exakt hur det nya förslaget påverkar er kommun har vi byggt en excelmodell där du kan se hur din kommun påverkas av de olika modellerna.

Modeller: Så påverkas din kommun/region

Saknas ekonomiska incitament för tillväxt

Sverige är det enda landet i Norden där kommunerna inte har några ekonomiska incitament för tillväxt. Men incitamenten i exempelvis Finland och Norge sker inte främst via utjämningsystemet utan via att kommunerna får del av bolagsskatter, fastighetsskatter som finns även för företag, skatter på vind- och vattenkraft, med mera.

I Sverige infördes en fastighetsavgift till kommuner 2008 i syfte att kommuner som byggde många fastigheter skulle få ta del av tillväxten. Kommunerna fick själva betala förändringen genom minskat statsbidrag och det sattes ett lågt tak för fastighetsavgiften, men det fanns ändå incitament för en kommun att bygga bostäder och växa. 2012 infördes dock en femtonårig fastighetsavgiftsbefrielse för nybyggda fastigheter, så även det lilla ekonomiska incitament som fanns för en kommun att växa togs bort.

En enskild kommun får i dag ingen ”nettovinst” för att den skapar jobb. Om en invånare flyttar till kommunen får de visserligen högre skatteinkomster, men såsom utjämningsystemet fungerar ska kostnaderna för en ny invånare också motsvara den högre skatteintäkten för samma invånare.

Ojämn fördelning mellan stat och kommun

Statens inkomster växer dock rejält när arbetstillfällen skapas. Då skapas högre omsättning på en ort så att staten får högre momsinkomster. Staten får också högre inkomster för bolagsskatter från de växande företag som skapar jobben. Staten får dessutom högre arbetsgivaravgifter till följd av ökad sysselsättning.

I arbetsgivaravgifterna finns en post som heter allmän löneavgift. Den infördes år 1995 och hade som syfte att finansiera det svenska medlemskapet i EU. När avgiften infördes 1995 var den 1,5 procent på lönen. Nu är den 11,62 procent. Den allmänna löneavgiften är en ren skatt, eftersom den inte har någon motprestation. I stället för att försöka lösa tillväxtfaktorn inom ramen för utjämningssystemet kanske man borde titta närmare på om en kommun som skapar arbetstillfällen kan få ta del av den ”lilla godbiten”.

I en rapport om den gröna omställningen kan ni läsa mer om vilka inkomster den gröna industriomställningen ger i några kommuner som hjälper företagen att etablera sig och vilka utgifterna är för de kommunkoncerner som tar emot de nya företagen.

Rapport: Den gröna omställningen: Hur blir etableringarna verklighet?

Fem förslag för en hållbar finansiering

Jag tycker generellt sett att staten måste steppa upp med sitt underhåll och investeringar i sin egen infrastruktur. De måste också hjälpa kommunsektorn med nödvändiga investeringar i civilt försvar, VA och klimatanpassningsåtgärder. Vi kan inte lämna över till våra barn en järnväg som man inte kan lita på och bostäder som kräver gummistövlar i källaren varje gång det regnar.

Vi behöver få mer långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och regioner med generella statsbidrag som värdesäkras. Vi har därför sammanställt en rapport med fem förslag för en hållbar välfärd och hur vi ser att det finanspolitiska ramverket, statsbidragens utveckling och reglerna för god ekonomisk hushållning. Vi presenterade detta i Almedalen. I förslagen skriver vi om hur ramverken skulle kunna ändras för att skapa utrymme för nödvändiga investeringar och för att få till mer långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och regioner.

Rapport: En stabil välfärd i vardag och kris

Med dessa lästips lämnar jag er till stranden, fjällen, hängmattan eller storstadslivet och önskar er alla en trevlig sommar!

SKR kommentarer förslagen till nytt utjämningssystem

Översyn av utjämningssytemet