Försörjningskrav för arbetskrafts­invandrare

För att personer utanför EU/EES ska få komma till Sverige och arbeta krävs ett arbetstillstånd. Första gången ett arbetstillstånd beviljas kallas det för förstagångs-tillstånd. Förstagångs­tillstånden är tidsbegränsade på maximalt två år och efter det kan man ansöka om förlängning. Efter fyra år går det att ansöka om permanent uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl, det vill säga tillstånd att bo och arbeta i Sverige på obestämd tid.

Innan en arbetsgivare anställer någon på arbetstillstånd behöver jobbet ha annonserats i Sverige och andra EU/EES-länder samt Schweiz i minst tio dagar. Arbetsgivaren ska lämna information om anställningen till Migrationsverket. Arbetsgivaren ska även lämna information till relevant arbetstagarorganisation och inhämta ett yttrande från arbetstagarorganisationen.

När du ska anställa någon från ett land utanför EU, Migrationsverket

Det nya kravet om god försörjning innebär att en arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som är i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, men minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige (27 360 kronor) för att få ett arbetstillstånd.

Anställningsvillkoren och lönen som erbjuds måste också vara minst i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

För att arbetstagaren ska kunna beviljas arbetstillstånd behöver arbetsgivaren även säkerställa att den anställda får nödvändiga försäkringar, inklusive sjukförsäkring, livförsäkring, olycksfallsförsäkring och tjänstepension när anställningen påbörjas.

För att arbetstillstånd ska kunna beviljas räcker det inte med ett anställningserbjudande till arbetstagaren utan det måste finnas ett påskrivet anställningsavtal.

Den som kommer från ett land utanför EU/EES och vill komma till Sverige för att arbeta eller stanna här för att arbeta behöver ett arbetstillstånd.

Det är den som ansöker om arbetstillstånd som måste visa att alla krav för att få tillståndet är uppfyllda. Detta gäller även försörjningskravet, det vill säga att personen genom anställningen kan uppnå en god försörjning i Sverige.

En grundläggande förutsättning för att få arbetstillstånd är att personen har ett jobberbjudande och ett påskrivet anställningsavtal i Sverige samt uppfyller övriga krav som finns i utlänningslagen.

Det nya försörjningskravet börjar gälla den 1 november 2023 utan övergångsregler. Det innebär att personer som ansökt om arbetstillstånd före den 1 november 2023 men får sitt beslut senare måste ha en månadslön på 80 procent av medianlönen (27 360 kronor) för att beviljas arbetstillstånd. Ändringen gäller även vid ansökan om förlängning av tillstånd.

Vid bedömning av om kravet på god försörjning uppnås ska Migrationsverket utgå från den medianlön som gällde när personen lämnade in sin ansökan om arbetstillstånd.

En person som har ett pågående arbetstillstånd påverkas först när personen ska ansöka om förlängt uppehållstillstånd.

Kravet gäller oavsett om det är en deltids- eller heltidsanställning. Det vill säga att en person som till exempel anställs på 75 procent med 30 000 i lön för en heltidstjänst uppfyller inte kraven för arbetstillstånd.

I bedömningen av om en anställds inkomst är tillräcklig för ett arbetstillstånd kan andra typer av ersättningar och förmåner inkluderas utöver den grundläggande kontanta lönen. För att en ersättning eller förmån ska kunna inkluderas i bedömningen av inkomst för arbetstillstånd, måste det framgå att den är en regelbunden och återkommande del av erbjudandet till arbetstagaren. Lönetillägg är en ersättning som oftast kan räknas som lön.

Värdet av förmåner som exempelvis fri bostad och mat kan räknas med. Det centrala är om en sådan förmån täcker privata kostnader eller är avsedd för att täcka kostnader relaterade till arbetet och om de därmed skattemässigt bedöms som inkomst av tjänst.

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/007/2021

Spårbyte är möjligt för personer som haft AT-UND och arbetat som asylsökande. Om personen fått avslag på sin ansökan om asyl men har kvar en anställning kan man i vissa fall ansöka om arbetstillstånd och på så sätt stanna i Sverige och fortsätta arbeta. Efter 1 november behöver lönen de senaste fyra månaderna ha varit i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen och minst 80 procent av medianlönen.

Arbetsgivare behöver kontrollera att den anställda har rätt att arbeta. Det kan kontrolleras genom ett uppehållstillståndskort, en kopia av ett beslut från Migrationsverket om uppehålls- och arbetstillstånd eller ett LMA-kort om den anställda är asylsökande.

Arbetskraftsinvandrare får ett uppehållstillståndskort (UT-kort) där det ska framgå hur länge tillståndet är giltigt. Eventuella begränsningar till yrke och arbetsgivare under texten ”Anmärkningar” på kortet. Alternativt kan man få se kopia på beslutet från Migrationsverket där det också framgår.

Arbetsgivaren är skyldig att spara vissa handlingar under den tid som anställningen pågår och därefter.

Cirkulär 17:25 om Arbetsgivares skyldighet att kontrollera utlännings rätt att arbeta i Sverige