En rapport om kärva tider

Det ser väldigt tufft ut. Så kan man sammanfatta det ekonomiska läget för kommunerna, och framför allt för regionerna, inför de kommande två åren.

I onsdags publicerade vi årets andra Ekonomirapport. Senare på året än vanligt till följd av att budgetpropositionen presenterades först i november med anledning av valet. Där konstaterar vi att Sverige närmar sig en lågkonjunktur och att det kan ta ett par år innan det vänder upp igen. Inflationen gör att kostnaderna för pensioner fördubblas från 2022 till 2024. Kostnaderna ökar med cirka 45 miljarder kronor 2023, för att året därpå öka med ytterligare 19 miljarder kronor.

Negativ syn på utvecklingen

Under hela hösten har jag pratat med ekonomichefer som vittnar om det tuffa ekonomiska läget. I enkätsvaren som redovisas i Ekonomirapporten blir det än mer tydligt. Aldrig vid något av de sex tillfällen då SKR de senaste tre åren har ställt frågan om kommande års ekonomiska utsikter har svaren från ekonomicheferna varit så negativa som nu. I princip alla bedömer att de ekonomiska förutsättningarna är sämre 2023 jämfört med i år.

Långsiktighet och regelförändringar

Men även om utsikterna försämras kraftigt inför 2023 är det få kommuner som aviserat skattehöjningar. Hittills har Skatteverket fått in uppgifter om fem kommuner som höjer skatten, och sju som sänker den. Att sänka resultatmålet är däremot desto vanligare. Nio av tio kommuner uppger att de kommer att ha ett lägre resultatmål 2023.

Regeringen behöver agera

Nyhetsbyrån TT sökte finansministern för en kommentar till Ekonomirapporten. Hon svarade då att finansdepartementet först vill analysera den. Jag hoppas att de gör det ingående och tar till sig våra förslag på åtgärder.

Regeringen behöver ge så långsiktiga planeringsförutsättningar som möjligt för att säkra välfärdsverksamheterna. Det är också hög tid att se över de generella statsbidragen, och titta på hur man kan lätta på administrativa bördor och riva hinder för att underlätta samverkan över organisatoriska gränser. När civilministern gav en kommentar till våra krav på färre riktade statsbidrag, betonade han tyvärr snarare hur viktiga riktade statsbidrag är för staten som ett sätt att styra, trots att han ju vet hur ineffektiva och administrativt tunga de kan vara.

Kompetensförsörjningen den största utmaningen

Staten behöver också ta ett mer långsiktigt ansvar för välfärdens kompetensförsörjning. Om det har vi valt att skriva ett fördjupningskapitel i Ekonomirapporten. Frågan står högst upp på dagordningen i kommuner och regioner, och det kommer att bli allt tuffare. Särskilt när konjunkturen så småningom vänder upp och även de företag som haft lägre efterfrågan till följd av lågkonjunkturen behöver öka antalet anställda.

Här vill jag även passa på att tipsa om SKRs kompetensförsörjningsrapport som tittar närmre på behov och lösningar inom de olika välfärdsverksamheterna.

Välfärdens kompetensförsörjning

Fakta på bordet

Enligt SKR:s beräkningar skulle 54 procent av den ökade sysselsättningen fram till 2031 behövas inom välfärden. Detta givet oförändrad personaltäthet i jämförelse med idag och ökade demografiska behov. Lägg till Svenskt Näringslivs behov av 70 procent av arbetskraften och Försvarsmaktens krav på 64 procent fram till 2030 för att kunna bygga ut försvaret. Då är vi redan uppe i nästan dubbelt så många som personer än vad som tillkommer givet nuvarande sysselsättningsgrad.

Det blir allt mer tydligt att detta är en omöjlig ekvation. Precis som jag skrivit flera gånger tidigare behöver alla inblandade hålla sig till fakta och inte prata om potentiella medarbetare som inte finns. Först när vi har kommit till den gemensamma insikten kan vi på allvar börja arbeta med de verkliga lösningarna.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen