Ekonomiska läget kräver långsiktigt fokus

Ett av de viktigaste budskapen i vinterns Ekonomirapport handlar om att vi måste börja tänka nytt. Välfärdens utmaningar kommer dessvärre inte att lösa sig genom att budgetera med underskott och tro att ekonomin och kompetensförsörjningen kommer att ordna upp sig utan större åtgärder.

Inte sedan 2004 har kommunerna haft ett sådant svagt resultat som vi räknar med 2023 (8 miljarder). Då hade 99 kommuner underskott. Kommunerna hade en lång rad år med underskott under 90-talet, det var först 1999 som det vände och det sammantagna resultatet i kommunerna blev positivt. Sedan dess har det varit överskott i kommunsektorn. Även om det några år varit svagare resultat, så har de flesta kommuner ändå haft överskott.

Regionerna har generellt sett brottats med svagare ekonomi. Men även för dessa har de senaste åren bjudit på ekonomiska överskott. Så svagt resultat som vi räknar med i regionerna 2023 (minus 11 miljarder) har vi inte sett under 2000-talet. 2002 var resultatet minus 7 miljarder och då hade 15 regioner underskott.

Många budgeterar för underskott

Det som är annorlunda 2023 än vid tidigare konjunkturnedgångar är att så många kommuner och regioner budgeterar med underskott. Många väljer också en lägre uppräkning av ramarna i verksamheterna än pris- och löneökningarna motsvarar. Det kommer att leda till en del effektiviseringar alternativt osthyvlande.

Det är inte så ovanligt med lägre uppräkning av ramarna och nyttjande av osthyvelsprincipen, men det brukar kombineras med större strukturella åtgärder vid en så kraftig försvagning av ekonomin som vi ser nu. Det vanliga har varit att lågkonjunktur med rejält svagare skatteunderlag resulterat i både riktade besparingar och skattehöjningar.

Nu ser vi i stället fler skattesänkningar än höjningar kombinerat med att många kommuner och regioner budgeterar med underskott. Det som skiljer sig från tidigare är möjligheten att utnyttja resultatutjämningsreserver. Hur konsekvensen av det blir på lite längre sikt återstår att se.

Viktigt att lyfta blicken

Det kan vara så att många kommuner och regioner har nya politiska styren som först vill sätta sig in i arbetet innan de genomför större åtgärder. Många kanske också bara ser framför sig ett år eller möjligen två år med svag ekonomi och att det sedan vänder.

Men 2024 räknar vi med en ännu sämre ekonomi (minus 19 miljarder i regionerna och minus 5 miljarder i kommunerna) och även om det ser bättre ut 2025 är osäkerheten stor. Vi vet också att ekonomin på sikt successivt succesivt försvagas till följd på den demografiska sammansättningen.

Som jag ser det är det därför viktigt att lyfta blicken och inte bara ta ett år i taget. Så min rekommendation för 2023 är att tidigt under året titta på hur kommunens eller regionens egna utmaningar ser ut på flera års sikt.

Men innan det är dags för det, så vill jag önska en vilsam jul- och nyårshelg. Sektorn har haft stora utmaningar förr och vi har klarat det bra, så även denna gång är jag fylld med tillförsikt.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen