Kultur- och fritidsfrågor ofta i superförvaltning

Nästan var tredje kommun har kultur- och fritidsfrågor i en superförvaltning, där alla kommunens frågor finns gemensamt. Hälften av regionerna sköter kultur- och fritidsfrågorna med regional utveckling.

83 kommuner har en kultur- och fritidsförvaltning. I 24 kommuner har ansvaret för kultur och fritid placerats på olika förvaltningar. Av dessa har 13 kommuner en kulturförvaltning, medan fem har en fritidsförvaltning eller en motsvarande funktion. Det visar en ny kartläggning som SKR har gjort om hur kommuner organiserar sitt arbete med kultur- och fritidsfrågor.

– Enkäten visar att kommuner organiserar kultur- och fritidsfrågorna på olika sätt. Hur kommunen väljer att hantera frågorna hänger ofta ihop med storleken på kommunen, vilket påverkar tillgången till personal och andra resurser, säger Anna Hamberg, sektionschef för näringsliv, kultur och fritid på SKR.

Superförvaltning i många kommuner

81 kommuner (28 procent) samlar sin organisation i en gemensam förvaltning, något som ibland kallas superförvaltning. De flesta av dessa kommuner, 16 stycken, återfinns bland ”landsbygdskommuner” i SKR:s kommungruppsindelning. Det finns kommuner med gemensam förvaltning i alla kommungrupper utom gruppen ”storstäder”, det vill säga Stockholm, Göteborg och Malmö.

Hur Sveriges kommuner ordnar frågor om kultur och fritid i sin förvaltning

Stapeldiagrammet visar hur kommunerna har svarat när det gäller vilken typ av förvaltning de organiserar kultur- och fritidsfrågorna i.

Politisk organisation av kultur- och fritidsfrågor

Kartläggningen visar att 108 kommuner har en kultur- och fritidsnämnd eller motsvarande. 94 kommuner har placerat kultur- och fritidsfrågorna under kommunstyrelsen. 33 kommuner har delat upp ansvaret för kultur och fritid på separata nämnder. Av dessa har 22 kommuner en renodlad kulturnämnd, medan 11 kommuner som har en fritidsnämnd eller motsvarande. Lika många, 11 kommuner, har en nämnd med koppling till teknik som hanterar fritidsområdet.

Kultur i kombination med regional utveckling

Bland regionerna har tio regioner valt att ordna kulturfrågor i en förvaltning för regional utveckling eller i kombination med regional utveckling. Fyra regioner har renodlade kulturförvaltningar varav en är en förvaltning för kulturutveckling. Lika många regioner, fyra stycken, har förvaltningar i olika kombinationer mellan kultur och skola/bildning/utbildning. Två regioner sorterar kulturfrågorna under regionstyrelsen och slutligen finns det en trafik-, kultur- och folkhögskoleförvaltning.

Den politiska strukturen för kultur- och fritidsfrågorna i regionerna är fördelad på åtta nämnder för regional utveckling, fem renodlade kulturnämnder och sex nämnder med kultur och fritid i kombination med bildning/skola/kompetens. En region beslutar politiskt om kultur och fritid i regionstyrelsen och en region gör det i en nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet.