Fler kommuner fördelar stöd till studieförbund än vad som framgår i SCB:s statistik

Under 2000-talet tycks allt fler kommuner ha slutat att ge bidrag till studieförbund. Det framgår av de uppgifter som kommunerna årligen lämnar till SCB:s räkenskapssammandrag, som samlar information om kommunernas ekonomi. Men när SKR började undersöka orsakerna till kommunernas förändrade bidragsgivande framkom att SKR:s uppgifter inte stämde överens med SCB:s.

När SKR jämförde uppgifterna i räkenskapssammandraget med kommunernas årsredovisning och den information om stöd till studieförbund som finns på kommunernas webbplatser, stämde de inte överens. För att försöka hitta orsakerna till skillnaderna skickade SKR ut en enkät till ett urval kommuner våren 2023.

Alla 27 kommuner som svarade på enkäten fördelade bidrag

Enligt räkenskapssammandraget för 2021 fanns det 44 kommuner som uppgav 0 kronor i kolumnen för stöd till studieförbund.

• SKR skickade enkäten till 18 kommuner som verkade ha upphört att stödja studieförbund 2020 och 2021. Av dessa svarade 15 att uppgiften i räkenskapssammandraget var fel, de fördelade fortfarande stöd till studieförbund.

• Enkäten skickades även till ytterligare 15 kommuner som haft inkonsekventa siffror de senaste dryga tio åren. Till exempel kan de ha redovisat 0 kronor ett år mellan flera år med stora summor i stöd. Av dessa svarade 12 kommuner att även de hade fördelat stöd de aktuella åren.

Skilda sätt att redovisa kan vara orsak

Resultaten av enkätundersökningen presenterades vid ett webbsänt seminarium den 9 november. Där beskrevs bland annat att kommunerna hade redovisat stödet till studieförbunden som andra typer av kostnader. Som orsak till felredovisningen angav kommunerna bland annat misstag, tidspress och personalomsättning. Att ansvar för handläggning och administration hanteras av olika personer var en annan orsak, eller att kommunen har interna bokföringssystem som skiljer sig från räkenskapssammandraget. Vid seminariet framkom att det kan krävas förtydligande av instruktioner och mer riktad information till personal som ska göra rapporteringen till räkenskapssammandraget.

Felrapportering får konsekvenser för andra

När det blir fel i räkenskapssammandraget kan det få följdverkningar i flera led. Uppgifterna används bland annat i Kolada. Om de inte stämmer går det inte att göra korrekta jämförelser mellan kommuner och en enskild kommun kan inte analysera den egna utvecklingen över tid på ett bra sätt.

Många gånger används uppgifterna i räkenskapssammandraget till annan officiell statistik och sedan vidare i statliga eller kommunala utredningar. Felaktiga uppgifter kan få utredare att fatta beslut på inkorrekta grunder. Om underlaget upplevs som opålitligt kan också viljan att lämna uppgifter minska.