Publicerad 18 juli 2024

Stöd för uppföljning och analys av folkhälsa

Genom att analysera folkhälsostatistik kan kommuner och regioner få hjälp att förstå både sin befolknings hälsa och faktorer som påverkar hälsan. För att identifiera styrkor och förbättringsområden bör resultaten analyseras utifrån den egna organisationens förutsättningar, prioriteringar och processer.

Nedan presenteras ett tillvägagångssätt för folkhälsoanalys i fem steg som är främst riktad till dig som har uppdraget att ansvara för uppföljning och analys av statistik. Analysarbetet kan med fördel genomföras i samband med ordinarie uppföljningsarbete, till exempel inför årsbokslut eller budgetprocessen.

Uppföljning och analys-biten ur Styrsnurran; samla ihop information, fokusera, sök orsaker, dra slutsatser, förslag till åtgärder.

Samla ihop

Innan du börjar samla ihop statistik kan det vara bra att fråga dig vad ni behöver vi veta? Vad ska ni då hämta för statistik eller mäta? Och vad ska ni använda resultaten till? Exempelvis:

  • Behov bland olika grupper bland invånarna?
    Då behöver du hämta in ”resultat”, både utifrån hälsa/ohälsa men också om det som påverkar folkhälsan såsom livsvillkor/levnadsförhållanden och levnadsvanor, som du till exempel hittar i Kolada eller Folkhälsomyndighetens webbplats Folkhälsan i Sverige - fördjupning.
  • Behov bland de som använder era välfärdstjänster?
    Då behöver du hitta statistik som visar synpunkter från brukare, patienter, elever, anhöriga etc. som du till exempel hittar i Kolada.
  • Se om våra tjänster når ut till alla grupper av invånare?
    Då kan det vara bra att hitta statistik som visar skillnader mellan olika grupper, tillit med mera som du till exempel på Folkhälsomyndighetens webbplats Folkhälsan i Sverige - fördjupning.
  • Mäta arbetssätt, kvalitet på olika tjänster?
    Då behöver du hitta resultat för strukturer och processer eller aggregerad uppföljning av åtgärder som ofta finns i verksamheters kvalitetsredovisningar.
  • Se om det blivit en förbättring?
    Då behöver ni mäta bland verksamheter där förbättringen gjorts, det vill säga nära invånarna, patienterna, brukarna eller eleverna.

Flera webbsidor har färdiga sammanställningar med resultat utifrån just din kommun eller region kring det som påverkar folkhälsan. Utöver Kolada finns även färdiga Powerpoint-bilder (eller Pdf) med ett urval av din kommuns resultat, utifrån exempelvis Öppna jämförelser folkhälsa och Strategi för hälsa. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns sammanställningar utifrån bland annat kärnindikatorer för stödstrukturen inom den nationella folkhälsopolitikens områden på kommun- respektive länsnivå. Fler tips på var du kan hämta mer statistik inom folkhälsoområdet se ”Folkhälsostatistik – olika källor och syften” där nedanstående sammanställningar också beskrivs ytterligare.

Jämföraren, Kolada

Kommunspecifika rapporter Öppna jämförelser folkhälsa

Kommunspecifika rapporter Strategi för hälsa

All statistik behöver analyseras och tolkas inom sin kontext. Därför är det bra att du redan i detta steg samlar kompetens inom din organisation som har kännedom om olika verksamhetsområden. Fundera på vilka funktioner som kan bidra med sina kompetenser, och om folkhälsostatistik behöver kompletteras med information inom andra områden. Detta för att på bästa sätt kunna utföra ett analysarbete och för planering av förbättringsarbete i verksamheterna.

Tips för att involvera kompetenser i analysarbetet

Nyckeltal inom folkhälsa

Nyckeltal inom folkhälsostatistik är ett viktigt underlag till kommunens och regionens kvalitet och effektivitet. Det ger också ett bra bidrag för att se behov bland olika grupper av kvinnor och män i hela befolkningen, inte bara bland de som just nu brukar välfärdstjänsterna.

Öppna jämförelser folkhälsa innehåller nyckeltal inom såväl hälsa som bakomliggande faktorer som påverkar hälsan utifrån livsvillkor och levnadsförhållanden samt levnadsvanor. Statistiken innehåller framförallt resultatindikatorer och några strukturindikatorer. Viktiga processer som pågår i organisationen behöver komplettera bilden eftersom det inte på nationell nivå finns tillgängliga, tillförlitliga och jämförbara data som handlar om hur arbetet utförs (kvaliteten).

  • Resultatindikatorer – effekt/resultat bland invånarna alternativt verksamhetsresultat.
  • Strukturindikatorer – förutsättningarna för kommunen/regionen till exempel befolkningsstruktur.
  • Processindikatorer – det som görs, det vill säga när, var, och hur.

Komplettera

Det är även bra att redan nu identifiera andra nyckeltalssamlingar som speglar eller påverkar samma faktorer som Öppna jämförelser folkhälsa gör, exempelvis Agenda 2030, Strategi för hälsa, BRP+ och jämställdhet. Fler länkar till statistikkällor finns under folkhälsostatistik.

Folkhälsostatistik

Lokal och regional data

Det är bra att identifiera och komplettera ovan nämnda datakällor med lokala och regionala data exempelvis verksamhetsstatistik.

Många kommuner och regioner gör egna brukar- och patientundersökningar, elevenkäter, trygghetsundersökningar, ungdomsenkäter och så vidare. Gör en invärldsspaning – vilka av dessa resultat kan bidra till att förstå resultaten inom olika öppna jämförelser?

Det kan finnas användbar regional och lokal data som är sammanställda i din organisations styrkort och uppföljningssystem.

Fokusera

Detta steg inom analysen handlar om att göra en grov sortering av områden som är mer angelägna än andra att analysera vidare för eventuella förbättringar eller för att säkerställa ett vidmakthållande av goda resultat.

Frågor som stöd

Exempel på frågeställningar att ta hänsyn till:

  • Vad verkar vara ett problem utifrån aktuellt resultat?
  • Finns lokala eller regionala målsättningar som resultatet kan jämföras med?
  • Behöver något göras för att upprätthålla det goda resultatet?
  • Hur ser resultaten ut över tid? Minskat, ökat?
  • Har andra kommuner och regioner bättre resultat än den egna? Jämför gärna med dem som har liknande kommunstorlek, kommungrupp och framförallt liknande socioekonomisk struktur. Detta går att göra i Kolada, eller i de kommunspecifika rapporterna.
  • Hur ser resultaten ut mellan könen, för olika grupper av kvinnor och män i befolkningen, till exempel kopplat till socioekonomi, ålder etcetera? Finns det några mönster? Detta kan vara svårt att bryta ned på kommunal eller regional nivå. Däremot kan du dra nytta av uppdelningen på nationell nivå på Folkhälsomyndighetens webbsida Folkhälsan i Sverige – fördjupat resultat.

Undvik fallgropar i statistiken

Prioritera vad ni vill analysera vidare. Ta gärna stöd av mallen med frågor och förslag till mall för prioritering av fortsatt analys: ”Prioritera nyckeltal för vidare analys”.

Folkhälsoverktyg - se Fokusera Prioritering av nyckeltal

Använda gärna analysmallen under hela analysprocessen. Den är anpassad dels för att klippa in resultat från Kolada men också för varje analyssteg där du själv kan dokumentera dina fynd, funderingar och bedömningar.

Analysmall för arbetsdokument, Kolada

Sök orsak

Att söka och förstå bakomliggande orsaker till positiva och negativa resultat är ett avgörande steg för att lyckas i det fortsatta arbetet. Att hitta orsakerna bakom ett problem ger större möjligheter att göra ett förbättringsarbete som förebygger kommande problem än att endast fokusera på att minska problemet i sig.

Det krävs både kunskap kring hur orsakssamband kan hittas och avsatt tid för detta.

Det bör ske i dialog med personer med olika kompetenser för att skapa ett så bra kunskapsunderlag som möjligt. Utgå från de nyckeltal ni valt att fokusera på. Genom att bena upp vad ett problem beror på kan du få förändrings- och förbättringsidéer.

Ta hänsyn till strukturella förutsättningar och processer i den egna organisationen.

Jämför med liknande kommuner storlek, grupp eller socioekonomi

Presentation av folkhälsostatistik utgår ofta från att regioner, län eller kommuner är jämförbara, att alla har lika förutsättningar för goda eller dåliga resultat. Många nyckeltal och resultat inom folkhälsa har ett starkt samband med socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå och inkomst.

  • Ett dilemma är att vissa nyckeltals resultat inte finns på sådant sätt att man kan ta fram dessa socioekonomiska förhållandena på individnivå och koppla dessa till resultatet.
  • Ett annat dilemma är att de socioekonomiska förhållandena ibland inte kan kopplas till resultatet då underlaget är för litet för att kunna redovisas på kommunnivå, utan endast på regionnivå.

För att få mer jämförbara kommuner kan du i Kolada, när du klickar på ”visa jämförelse” eller ”visa trend”, välja liknande kommuner utifrån socioekonomi i rullisten som kommer fram ovanför staplar/diagram. Du kan även jämföra din kommun med andra kommuner utifrån liknande befolkningsstorlek eller kommungrupp.

I kommunrapporternas diagram visas kommunens resultat i relation till det genomsnittliga resultatet för de kommuner som har en liknande socioekonomisk struktur.

Öppna jämförelser - folkhälsa för kommuner, Kolada

Kommunspecifika rapporter Öppna Jämförelser

Metoder för söka bakomliggande orsaker

Använd gärna någon av metoderna i Översikt folkhälsoverktyg för att komma fram till möjliga bakomliggande orsaker:

  • Fem varför – utforskande arbetssätt när du inte har en aning om orsakerna.
  • Fiskbensdiagram – utforskande arbetssätt där du utgår från vissa strukturella orsaksfaktorer.
  • Påverkans- /orsaksanalys – arbetssätt som används när orsakerna är väl kända i forskningen.

Samtliga metoder görs med fördel i grupp med olika kompetenser.

Folkhälsoverktyg - se Sök orsaker

Ytterligare stöd för att göra en avvikelseanalys

För att kunna vidta rätt åtgärd, gör gärna en grundlig analys för att hitta och förstå orsakerna till de avvikelser från mål som visas.

Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, har tagit fram information som beskriver erfarenheter från ett projekt med inriktning på avvikelseanalys.

Koll på analysen- se sida 26, RKA (PDF)

Dra slutsatser

Innan ni tar fram förslag till åtgärder kan det vara bra att sammanfatta det ni kommit fram till och vad som fortfarande är oklart. Som stöd kan du använda ”Fyrfältaren” som du hittar i översikt folkhälsoverktyg.

Tillsammans kan ni sammanfatta de orsaker till problem som identifierats i de föregående stegen och fundera på hur dessa kan rättas till. Dokumentera gärna det ni kommer fram till i exempelvis”A3:an”.

Som ett mellansteg mellan dra slutsatser och förslag till åtgärder kan det vara bra att känna till kunskapsläget och mognaden i organisationen. Hur förändringsbenägen är kommunen eller regioner och dess verksamheter när det gäller att utveckla ett nytt arbetssätt eller metodik inom de områden ni prioriterat? Det är bra att ha med sig när vi planerar framöver.

Folkhälsoverktyg - se A3:an under Dra slutsatser

Förslag till åtgärder

Viktigt är att ställa sig frågan om förslaget till åtgärd svarar mot de orsaker ni funnit samt att kontrollera mot det som redan finns, det vill säga aktiviteter i befintliga verksamhets- eller handlingsplaner. Använd gärna ”Matrisen – pågående arbeten” i översikt folkhälsoverktyg, för att identifiera hälsofrämjande, förebyggande respektive åtgärder på individ-, grupp- och samhällsnivå, utförda av olika aktörer.

Det är många som har kompetenser inom olika sakområden och som behövs i förbättringsarbetet. Tips är att använda stödet för intressentanalys för att kartlägga vilka de är och vad de kan ha för nytta av att medverka i de åtgärder som föreslås.

Intressentanalys

Involvera kompetenser

Dokumentation för förbättringsförslag

Oavsett när förbättringsförslaget ska beredas vidare är det bra att dokumentera det ni fått fram under uppföljning och analys – använd gärna ”A3:an” som stöd till sammanställningen.

Fundera på följande :

  • Beskriv problem utifrån resultaten i folkhälsostatistiken och andra uppgifter du tagit fram.
  • Vilka är de tänkbara bakomliggande orsakerna till problemet?
  • Vad pågår redan? Vilka samband finns med pågående arbeten eller befintliga mål i kommunen eller regionen?
  • Föreslå mål för förbättringsförslaget. Vad vill ni uppnå?
  • Vad kan ni göra för att uppnå målen för ert förbättringsarbete?
  • Ta gärna inspiration av kunskapsstöd och erfarenheter från andra kommuner eller regioner samt från aktuell forskning om framgångsrika arbetssätt och modeller (se inspiration på olika kunskapskällor inom Åtgärder). Hur skulle dessa kunna anpassas efter den egna organisationen, situationen och redan pågående strukturer och arbeten?
  • Beskriv gärna olika alternativ samt konsekvenser för de olika alternativen. Tänk också på tänkbara konsekvenser om inget görs. Vilka effekter förväntar ni er och vilka aktörer, funktioner och samverkansparter berörs? Hur och när bör uppföljning ske? Mer stöd till konsekvensbeskrivningar hittar du här.

Både A3:an (dra slutsatser) och konsekvensbeskrivningar (förslag till åtgärder) finns under Folkhälsoverktyg. Folkhälsomyndigheten har på Tema Folkhälsa en ingång som heter Verktyg och stöd. Där hittar du underlag till bland annat hälsofrämjande och förebyggande metoder men också andra tips om åtgärder. Även på Folkhälsomyndighetens huvudsida för livsvillkor och levnadsvanor finns mycket fakta att hämta inom olika sakområden som till exempel psykisk hälsa, fysiskt aktivitet, ANDTS med mera.

Tema Folkhälsa, Folkhälsomyndigheten

Livsvillkor och levnadsvanor, Folkhälsomyndigheten

Åtgärder

När ni vet vad problemet (behovet) är och med vilken metod problemet ska lösas är det dags för implementering av ny kunskap och nya metoder i syfte att främja befolkningens hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en grundrapport och en checklista som kan användas som stöd i implementeringsarbetet. Checklistan ställer en del kontrollfrågor (ja/nej) där du ibland hittar stöd till hur du kan göra, på dessa sidor om uppföljning och analys.

Rapport om implementering av metoder inom folkhälsoområdet, Folkhälsomyndigheten

Checklista för implementering med kvalitet, Folkhälsomyndigheten

Informationsansvarig

  • Johanna Woltjer
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.