Publicerad 21 november 2022

Fullmäktiges ansvarsprövning

Att pröva och utkräva ansvar är en central del i vår representativa demokrati. Det finns tre grundfunktioner i det kommunala ansvarssystemet – beslutande, beredande och verkställande samt granskande. Du får svar på vanliga frågor om fullmäktiges ansvarsprövning samt om det kommunala ansvarssystemet.

I de allmänna valen har medborgarna möjlighet att utkräva ansvar av de valda ledamöterna i fullmäktige. Fullmäktige prövar dessutom varje år ansvarstagandet i de nämnder och styrelser som arbetar på fullmäktiges uppdrag. Innan juni månads utgång ska fullmäktige bevilja eller avstyrka ansvarsfrihet för alla nämnder, beredningar och styrelsen.

Det kommunala ansvarssystemet

Fullmäktige fattar principiella och övergripande beslut. Fullmäktiges mål, riktlinjer och budget utgör grunden för verksamheten i styrelse och nämnder. Fullmäktige är också uppdragsgivare för revisorerna och beslutar om revi­sionens organisation och resurser.

Styrelsen, nämnder och beredningar förvaltar och genomför verksamhet enligt fullmäktiges uppdrag samt lagar och föreskrifter. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen och ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av övriga nämnder samt över företag och kommunalförbund.

Fullmäktige utser förtroendevalda revisorer för att granska de beredande och verkställande organen. Revisorerna granskar, med stöd av sakkunniga, verksamheten och prövar ansvarstagandet samt lämnar ett uttalande om detta till fullmäktige i revisionsberättelsen.

Det kommunala ansvarssystemet, webbrapport God revisionssed

Ansvarsprövningen i fullmäktige

Detta är en vägledning som tar upp ansvarsprövningens betydelse, vilka regler som gäller och hur ansvarsprövningen kan hanteras i praktiken.

Vägledning: Ansvarsprövningen i fullmäktige

Ansvarsprövning, webbrapport God revisionssed

Frågor och svar om ansvarsprövning

SKR ger svar på vanliga frågor om fullmäktiges ansvarsprövning.

  • Vem eller vilka har ansvar?

    Det är styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar samt enskilda ledamöter i dessa organ som har ansvar och därför ansvarsprövas av fullmäktige. Ansvaret följer med det uppdrag som dessa får av fullmäktige, när de utses till ett uppdrag till exempel i en nämnd.

    Ansvaret är i grunden kollektivt, men kan prövas individuellt om en enskild förtroendevald agerat på ett uppenbart felaktigt sätt.

    Tjänstemän har inte ett självständigt ansvar som prövas av fullmäktige.

  • Vilket ansvar är det som prövas?

    Kommunallagens bestämmelser om uppdrag och ansvar för styrelser och nämnder ger en tydlig bild av ansvarets beståndsdelar.

    Uppdraget och ansvaret är att genomföra och förverkliga fullmäktiges mål och beslut – till givna förutsättningar, enligt gällande lagar och föreskrifter och med en tillräcklig intern kontroll.

    Uppdraget är också att återrapportera till fullmäktige på det sätt som fullmäktige bestämmer.

  • På vilket underlag prövar fullmäktige ansvaret?

    Som underlag till ansvarsprövningen behövs granskning. Fullmäktige utser därför minst fem förtroendevalda revisorer med ett tydligt mandat och en oberoende ställning.

    Med sin granskning bidrar revisionen till den demokratiska kontrollen i det politiska systemet. Resultatet av revisionens granskning förmedlas till fullmäktige som underlag för deras ansvarsprövning. Det sker i olika revisionsrapporter och i revisionsberättelsen.

  • Vad ska fullmäktige besluta om?

    • Fullmäktige ska fatta beslut om ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas för styrelse, nämnder och beredningar. Det ska ske före utgången av juni månad.
    • Fullmäktige kan besluta i enlighet med revisorernas bedömning i revisionsberättelsen eller komma till ett annat ställningstagande.
    • Har revisorerna riktat anmärkning i sin revisionsberättelse måste fullmäktige besluta om de ställer sig bakom denna.
    • Fullmäktiges beslut ska motiveras om det inte är obehövligt, vilket i praktiken innebär att fullmäktige ska motivera sina beslut när revisorerna riktat anmärkning, avstyrkt ansvarsfrihet eller framställt väsentlig kritik i revisionsberättelsen.
    • Om revisorerna har riktat anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet ska fullmäktige innan de beslutar inhämta förklaring från den eller de som kritiken riktas mot.

    Eventuell förklaring ska tillsammans med revisionsberättelsen finnas som underlag till fullmäktiges beslut. Finns det mer än en revisionsberättelse från revisorerna ska fullmäktige behandla samtliga.

    När fullmäktige behandlar ansvarsprövningen får den eller de som är föremål för ansvarsprövningen inte delta i beslutet.

    Regler om ansvarsprövningen finns i kommunallagens femte kapitel, 24, 25 och 32 §§.

    Kommunallagen kapitel fem: Fullmäktige, Riksdagen

  • Vilka är grunderna för att avstyrka ansvarsfrihet och ge en anmärkning?

    God revisionssed i kommunal verksamhet redovisar de bedömningsgrunder utifrån vilka revisorerna gör sin prövning, den som redovisas i revisionsberättelsen.

    God revisionssed i kommunal verksamhet 2022

  • Blir det några konsekvenser av ansvarsprövningen?

    Fullmäktiges beslut i ansvarsfrågan ger besked till styrelse, nämnder och beredningar hur fullmäktige ser på verksamheten och dess resultat.

    Ansvarsprövningen ger också signaler till medborgarna om tillståndet i kommunen och kan ligga till grund för deras ställningstagande vid de allmänna valen.

    Om fullmäktige vägrar ansvarsfrihet för en styrelse, nämnd, beredning eller enskilda förtroendevalda kan olika konsekvenser bli aktuella:

    • Mest vanligt är att den/de som vägrats ansvarsfrihet själv väljer att avgå från sitt uppdrag.
    • Fullmäktige kan besluta att entlediga den/de som inte beviljas ansvarsfrihet.
    • Fullmäktige kan välja att genomföra en omorganisation så att den styrelse eller nämnd som vägrats ansvarsfrihet läggs ner och dess uppgifter förs över till en annan, alternativt ny, nämnd eller styrelse.
    • Fullmäktige kan välja att ge den/de som nekats ansvarsfrihet fortsatt förtroende, men förena detta med tydligare direktiv.
    • Fullmäktige kan bedöma om kommunen eller regionen har åsamkats sådan ekonomisk skada att ett skadeståndsanspråk ska väckas mot den eller de som vägrats ansvarsfrihet. Detta har inte skett under den tid SKR följt ansvarsprövningen systematiskt.
  • Hur ser praxis i ansvarsprövningen ut?

    I de allra flesta fall tillstyrker revisorerna att ansvarsfrihet beviljas och fullmäktige beslutar enligt revisorernas linje. I ett litet antal fall varje år väljer revisorerna att rikta anmärkning och/eller avstyrka ansvarsfrihet. Likaså är det ett fåtal fall varje år där fullmäktige väljer att vägra ansvarsfrihet och/eller rikta anmärkning.

Informationsansvarig

  • Lotta Ricklander
    Handläggare
  • Anna Eklöf
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR