Jämställdhetspolitiken

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det övergripande målet förverkligas genom sex delmål.

En vanlig definition av jämställdhet är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden.

I Sverige har jämställdhet varit ett eget politikområde sen tidigt 70-tal och bygger vidare på kvinnorörelsens kamp för lika rättigheter. Den grundläggande jämställdhetspolitiska utmaningen är att män som grupp har mer makt och resurser än kvinnor som grupp, och att det som män gör, säger eller tänker uppfattas som mer värt än när det kommer från kvinnor.

Läs mer om jämställdhetspolitiken efter målen nedan.

De jämställdhetspolitiska målen

Ojämställdhet stöds av genusnormer

Ojämställdheten bärs upp av föreställningar om hur kvinnor och män är eller ska vara, det vi kallar genusnormer. Det är föreställningar som påverkar alla kvinnor och män, oavsett andra faktorer som ålder, hudfärg, funktionsförmåga, sexuell läggning, etc.

Jämställdhetspolitiken styrs av ett övergripande mål som är fastslaget av riksdagen: Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv.

2016 presenterade regeringen i en skrivelse till regeringen inriktningen för den fortsatta jämställdhetspolitiken genom sex delmål. Centralt i den nya politiken är en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, samt ett genomgående intersektionellt perspektiv. Det innebär att kategorin kön inte ska ses isolerad, utan i samverkan med andra kategorier som till exempel ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

Beskrivningarna av de jämställdhetspolitiska delmålen är hämtade från regeringens webbplats.

Här kan du läsa mer om SKR:s arbete med jämställdhet