Sverige behöver fler beredskapsbrandmän

Tisdag den 5 september är det Brandman på jobbet-dagen. Syftet med dagen är att uppmärksamma det viktiga yrket och stärka intresset för att arbeta i räddningstjänsten.

− Bristen på beredskapsbrandmän är utbredd i hela landet. Arbetsgivare, inte minst kommuner, behöver i högre utsträckning möjliggöra för sina medarbetare att även ta en anställning som beredskapsbrandman. Det stärker Sveriges beredskap, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Varje kommun ansvarar för att det finns en fungerande räddningstjänst. Det gäller såväl när kommunen bedriver räddningstjänsten i egen regi (förvaltningsform) som när den bedriver räddningstjänst tillsammans med andra kommuner genom förbund.

Kommunerna kan bidra till ett förbättrat rekryteringsläge

Att skapa förståelse för hur samhällsviktigt uppdraget som beredskapsbrandman är hos chefer och kollegor på huvudarbetsplatsen är en nyckel. Att chefer inom andra delar av kommunen har kännedom om rekryteringsläget inom räddningstjänsten och förstår vikten av att möjliggöra för medarbetare att ta ett uppdrag som beredskapsbrandman har visat sig vara framgångsrikt.

− För att en vaktmästare, lärare eller undersköterska även ska kunna och vilja arbeta som beredskapsbrandman räcker det inte med ansträngningar från räddningstjänsten. Hela kommunen måste bidra till att möjliggöra en fungerande arbetssituation som även är hållbar över tid, säger Jeanette Hedberg.

Såväl huvudarbetsgivaren, som samtycker till att deras medarbetare även arbetar som beredskapsbrandman, som räddningstjänsten, har ett ansvar. Räddningstjänsten och huvudarbetsgivaren behöver, tillsammans med medarbetaren, ha en löpande dialog om hur beredskapen ska läggas upp, vad som gäller när arbetstagaren behöver lämna arbetsplatsen för att åka på larm, hur ledigheter och vilotider ska samordnas och så vidare.

Detta innebär det att vara arbetsgivare till en beredskapsbrandman, blideltidsbrandman

Ett aktivt jämställdhetsarbete ger rekryteringspotential

En undersökning från 2022 visar att endast 7,7 procent av alla beredskapsbrandmän är kvinnor. För att kunna locka och behålla framtidens beredskapsbrandmän krävs jämställda arbetsplatser.

− Kvinnor är kraftigt underrepresenterade inom räddningstjänsten men samtidigt överrepresenterade inom den kommunala sektorn i stort, det vill säga inom de verksamheter där rekryteringspotentialen är som störst. Sveriges räddningstjänster arbetar aktivt med jämställdhet, ett viktigt arbete som också behöver intensifieras, säger Jeanette Hedberg.

Ungefär två tredjedelar av Sveriges omkring 16 000 brandmän är beredskapsbrandmän som arbetar enligt kollektivavtalet Räddningstjänst i beredskap (RiB). I de flesta fall har dessa en annan huvudarbetsgivare eller är egenföretagare.

För att beredskap ska kunna upprätthållas även när beredskapsbrandmannen arbetar i sin ordinarie anställning krävs att huvudarbetsgivaren ger sitt samtycke till att en medarbetare åtar sig en anställning som beredskapsbrandman. Detta beror på att beredskapsbrandmannen vid ett larm på arbetstid i det ordinarie arbetet omedelbart behöver lämna arbetsplatsen.

Det krävs vidare att medarbetaren får ledigt från den ordinarie anställningen för att genomgå utbildning till beredskapsbrandman.