Replik: ”Tidigare överskott går till investeringar”

Kommuner och regioner har gjort mycket stora investeringar de senaste tio åren. Att argumentera för att de borde ha kunnat spara mer, och därmed klara sig på egen hand genom ett exceptionellt tufft ekonomiskt läge, är onödigt konfrontatoriskt – och långt ifrån verkligheten.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter i en replik på vår debattartikel att kommuner och regioner inte hade kunnat spara mer under åren med starka resultat och undrar även vart överskotten har gått. Kommuner och regioner har haft ett negativt finansiellt sparande, det vill säga högre utgifter än inkomster, under 23 av de senaste 30 åren.

Även om resultaten mestadels har varit positiva, har likviditeten under de åren inte räckt till den investeringsnivå som kommuner och regioner har haft, vilket i sin tur innebär att låneskulden har ökat.

Investeringsnivån är nästan 190 miljarder kronor per år: 80 miljarder kronor i kommunerna, 80 miljarder kronor i de kommunala bolagen och 30 miljarder kronor i regionerna. Det innebär att investeringsnivån de senaste tio åren har varit nästan 1 900 miljarder kronor, att jämföra med det överskott på 308 miljarder kronor som Svenskt Näringsliv menar att kommunerna och regionerna har att använda. De anser också att kommuner och regioner borde ha kunnat spara mer.

Varför har då så stora investeringar gjorts? Ett viktigt skäl är de senaste tio årens snabba befolkningsökning – antalet invånare ökade med en miljon. Investeringarna har gjorts i verksamhetsfastigheter för skolor, förskolor, äldreboenden, sjukhus och vårdcentraler. Dessutom investerar kommuner och regioner i bostäder och i infrastruktur såsom gator, parker, vägar, tåg, bussar, vatten och avlopp.

Lägg därtill investeringar till följd av ett förändrat klimat, som anpassning av VA-system, nya regelverk om tillgänglighetsanpassning och myndighetsbeslut gällande utrymmen i äldreboenden, moderna sätt att arbeta inom hälso- och sjukvården med ny utrustning och effektivare logistikkedjor, samt eftersatt underhåll efter 1990-talskrisen.

Svenskt Näringslivs många medlemsföretag både bidrar till och drar nytta av den höga investeringstakten. En bra tillväxt bidrar till en god välfärd, och utan en god välfärd har näringslivet inte möjlighet att expandera. Det är ett ömsesidigt beroende.

Vi tror att SKR och Svenskt Näringsliv, genom dialog i stället för debatt, skulle kunna ha en stor samsyn i de här frågorna. Inte minst i ett tufft ekonomiskt läge skapat av krig och energikriser och med en växande kompetensutmaning på hela arbetsmarknaden.

Det krävs satsningar, vilket i sin tur kräver resurser. Det krävs innovation och förändrade arbetssätt. För detta behövs långsiktighet i ekonomisk planering och den trygghet som värdesäkring av statsbidragen skulle innebära. Att fortsätta som förut gynnar varken svensk tillväxt och utveckling eller en god välfärd i hela landet.

Anders Henriksson, ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Leif Sandberg, vice ordförande, SKR
Peter Danielsson, vice ordförande, SKR

Repliken publicerades på Dagens Samhälles sajt den 26 januari 2024

Annika Wallenskog
chefsekonom