Gästkrönika: Svensk välfärd stärker EU:s konkurrenskraft

För att både välfärd och konkurrenskraft ska kunna stärkas är det avgörande med starka band mellan den offentliga välfärden och näringslivet i hela EU.

Sveriges största styrka är välfärden. Men i oroliga tider krävs utvecklingsinsatser som säkrar en stark välfärd även framöver. Jag är övertygad om att EU behöver bli bättre på att se och ha förståelse för medlemsstaternas olika behov. Starka och välmående medlemsstater innebär ett starkt och konkurrenskraftigt EU.

Svensk välfärd är en bärande del av vårt välstånd, utveckling och konkurrenskraft. Genom bra utbildning för barn, unga och vuxna, god omsorg om barnen och de äldre, samt vård av hög kvalitet bidrar välfärden till ett bättre samhälle för alla. Samtidigt är kompetensbristen stor på hela arbetsmarknaden, i både Sverige och EU. Det är brist på undersköterskor, sjuksköterskor, lärare, läkare, vårdbiträden och många fler välfärdsyrken.

Kompetensbrist, krig i Europa, hög inflation, ökande arbetslöshet och lågkonjunktur påverkar Sverige och alla andra medlemsstater negativt. För att såväl välfärd som konkurrenskraft ska kunna stärkas och fortsätta utvecklas krävs ett antal viktiga insatser:

Över 50 procent av kommunernas och regionernas arbete påverkas av EU:s lagstiftning. Då är det fortsatt viktigt att värna självstyrets roll för att skapa flexibla och medborgarnära lösningar som levererar. Praktiska konsekvenser av förslag till ny EU-lagstiftning för svenska kommuner och regioner behöver vara väl kända av EU:s beslutande institutioner och organ. Det är viktigt att Sverige agerar både proaktivt och uthålligt på såväl hemmaplan som i Bryssel.

Kommuner och regioner behöver långsiktiga planeringsförutsättningar. Det gäller både finansieringsfrågor och styrning oavsett om det handlar om nationell politik, EU-politik eller om det är den inre marknaden som avses. Vi behöver ha en stark och tydlig sammanhållningspolitik för att klara långsiktig konkurrenskraft. En effektiv union bygger förutsättningar att möta gemensamma utmaningar samtidigt som den tar hänsyn till nationell, lokal och regional kontext.

Starkare band mellan den offentliga välfärden och näringslivet. Ska vi klara välfärdens stora utmaningar krävs nya innovationer i offentlig sektor, ett nytt innovationsprogram för välfärden, över olika gränser och tillsammans med näringslivet. Sverige är i flera avseenden en ledande innovationsnation mycket tack vare våra utvecklingsinriktade företag.

EU är idag är en central del i svenskt välstånd. Unionen har erbjudit möjligheter för medborgare och arbetstagare att bo, verka och utbilda sig på ett sätt på ett sätt som inte fanns tidigare. Den fria rörligheten är en självklar del av vad det är att vara EU-medborgare idag, och är något som tjänar Sverige och övriga medlemsstater väl.

Den öppenheten behöver genomsyra fler delar av EU:s agerande gentemot medlemsstaterna. Genom att värna medlemsstaternas olikheter och riva hinder som försvårar utveckling och tillväxt. Då är jag övertygad om att Sverige och svensk välfärd kommer att fortsätta bidra till ett starkt och konkurrenskraftigt EU.

Leif Sandberg
1:e vice ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner

Krönikan publicerades på Europaportalen den 17 november 2023