”Börja inte om från början med vårdens digitalisering”

När regeringen vill satsa på den digitala infrastrukturen i vården behöver den samarbeta med regionerna och bygga vidare på det arbete som regionerna redan har utfört under 25 år.

Den digitala utvecklingen inom hälso- och sjukvården har gått snabbt. I dag tar vi som invånare för givet att vi även kan ha kontakt med vården digitalt.

Läs också: Stort skifte av journalsystem försenas i flera regioner: ”Våra beställningar är extremt komplexa”

1177.se är Sveriges mest kända och använda hälsoportal och ingång till vården. 99 procent av den vuxna befolkningen känner till 1177 och 9,6 miljoner invånare har ett konto på 1177.se, för att exempelvis kunna boka tid, läsa sin journal, beställa provtagning eller förnya ett recept.

1177.se är resultatet av gemensamma målinriktade investeringar som vårdgivare och regionerna arbetat med i 25 år, utan tvingande lagkrav eller regelverk.

En majoritet av invånarna vill ha en relation med vården digitalt. Det är därför glädjande att se den utvecklingskraft som privata och offentliga vårdgivare har stått för de senaste åren. År 2020 erbjöd 40 procent av landets vårdcentraler digitala vårdmöten. Nu har 97 procent av alla vårdcentraler den möjligheten.

Men vårdens digitalisering handlar förstås om betydligt mer än invånartjänster. Journalsystemen utgör basen för den digitala kommunikationen mellan vårdgivare, med apotek och med patienter. I år byter närmare hälften av alla regioner ut sina journalsystem, vilket kommer att förenkla hanteringen för personalen, öka tillgängligheten för patienterna och göra det enklare att dela data mellan regioner och mellan olika vårdgivare. Strategin är ”en patient – en journal”.

Investeringar i digital infrastruktur är nödvändigt, men också dyrt. Sedan början av 2000-talet har regionernas it-kostnader som andel av den totala omsättningen legat runt 3 procent.

Nu står flera regioner inför historiska skiften med nödvändiga miljardsatsningar för att modernisera vårdinformationssystemen. Det kommer att öka enhetligheten mellan regionerna och bättre möta invånarnas och medarbetarnas behov av individanpassade digitala tjänster.

Vi välkomnar att regeringen vill bidra till vårdens digitala utveckling, även om statens investeringar förstås inte är i närheten av regionernas investeringar.

Mer oroväckande är att staten väljer att fokusera på det som regionerna redan gör. Regeringen har det senaste året gett myndigheter ett stort antal uppdrag att utveckla sådant som regionerna redan har fungerande system och tjänster för.

Ett exempel är uppdraget till E-hälsomyndigheten att genomföra en förstudie om hur en sammanhållen intygshantering i hälso- och sjukvården, omsorgen och tandvården kan utvecklas, organiseras och förvaltas. Regionerna har redan gemensamt utvecklat en sådan intygshantering tillsammans med Försäkringskassan och den skulle kunna användas för informationsdelning även med fler myndigheter.

Att skapa nya parallella system är inte att hushålla med svenska medborgares skattemedel och det underlättar inte för vare sig invånare eller vårdpersonal.

I stället borde regeringen samarbeta med landets regioner och vårdgivare för att stötta den snabba utveckling som nu sker. Vi ser att staten har en viktig roll i att tillsammans med vårdgivarna arbeta för en fortsatt utveckling och vi ser särskilt behov av ett statligt fokus på fyra områden:

• Ge kommuner och regioner legal möjlighet att bearbeta data från alla vårdgivare de finansierar, för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet, samt motverka välfärdsbrottslighet.

• Ta fram de begrepp och standarder som behövs för att information enkelt ska kunna delas mellan vårdgivare och användas för forskning.

• Bygg ut fiber och fysisk digital infrastruktur i hela landet.

• Säkerställ att alla invånare får möjlighet att använda en nationell elektronisk identifiering, som inte kräver ett konto på en svensk bank.

De som ansvarar för vården i Sverige behöver fortsatt även ha ansvaret för hantering av patienters data. Om staten kan säkerställa grundläggande nationella digitala förutsättningar blir det betydligt enklare för regionerna att utveckla system och tjänster.

Det är få länder som kan visa upp motsvarande användning och nytta med nationell infrastruktur och nationella tjänster i vården som den svenska. Utvecklare och beslutsfattare från andra länder vill lära av oss. Det ska vi vara stolta över. Men det finns förstås en enorm potential till fortsatt utveckling.

Att regeringen och flera statliga myndigheter nu vill ta steg framåt i vårdens digitala utveckling är viktigt och efterlängtat. Regionerna och staten behöver kroka arm och ta fram en gemensam färdplan, för att vidareutveckla den nationella digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården.

Men vi ska inte börja från början. Vi ska i stället utveckla den digitala infrastruktur som byggts upp under 25 år och de digitala tjänster som invånare i dag använder och känner stort förtroende för.

Anders Henriksson
Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Peter Danielsson
Vice ordförande, SKR

Rachel De Basso
Ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation

Marie Morell
Vice ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation

Artikeln publicerades på Dagens Samhälles webb den 8 april 2024

Karina Tellinger
handläggare