Stor avtalsrörelse i välfärden under våren

SKR och Sobona har överlämnat mål och inriktning till de fackliga organisationerna inför avtalsrörelsen 2024. De kollektivavtal som berörs omfattar 1,2 miljoner anställda i välfärden.

Ulf Olsson och Sten Nordin

− Avtalsrörelsen sker i ett utmanande läge. Hög inflation, ett tufft ekonomiskt läge, krig i omvärlden och brist på arbetskraft. Det är förutsättningar som vi och facken måste ha för ögonen när vi går in i avtalsrörelsen 2024, säger Ulf Olsson, ordförande i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) förhandlingsdelegation och Sobonas föreningsstyrelse.

Kommuner, regioner och företag i Sobona arbetar med många olika åtgärder för att möta utmaningarna, men har samtidigt ett mycket tufft ekonomiskt läge där underskottet för 2024 beräknas till omkring 30 miljarder kronor. De demografiska förändringarna innebär också att andelen äldre ökar långt mycket mer än den arbetsföra befolkningen och att trycket på välfärdstjänsterna ökar.

− SKR, Sobona och facken behöver fokusera på att avtalen stödjer verksamhetsmålen och möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare, samtidigt som vi behöver förhålla oss till de mycket besvärliga ekonomiska förutsättningar som faktiskt råder, säger Sten Nordin, vice ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation och Sobonas föreningsstyrelse.

Det är arbetsgivare och fackförbund inom industrin som sätter en norm för löneökningstakten i avtalen på svensk arbetsmarknad genom det så kallade ”märket”, som för 2024 är 3,3 procent. Det är en lönebildningsmodell som fungerat mycket bra med reallöneökningar långt över 60 procent de senaste 25 åren, även om hög inflation har lett till en negativ utveckling av reallönen sedan slutet av 2022.

− Trots hög inflation kom parterna inom industrin överens om ett märke i våras utan vare sig varsel eller konflikt. Nu behöver vi arbetsgivare och fackliga organisationer i välfärdssektorn göra samma sak och ta ett gemensamt ansvar för att märket följs i avtalsrörelsen 2024, säger Ulf Olsson.

Parterna har på senare år gjort större förändringar i kollektivavtalen i syfte att stötta och stimulera det arbete som sker lokalt för att klara kompetensförsörjningen och kunna erbjuda en god arbetsmiljö. Arbetsgivare och fack har höjt pensionsavsättningarna, möjliggjort studier och omställningsinsatser och satsat 100 miljoner på friskfaktorer för att förbättra arbetsmiljön och förebygga ohälsa.

− Våra avtal ska bidra till att fler medarbetare kan arbeta heltid och få ett långt och hållbart arbetsliv. Därför behövs fortsatta partsgemensamma satsningar på heltidsarbete och friskfaktorer, säger Sten Nordin.

Utöver ovan finns många andra exempel på åtgärder i kommuner, regioner och företag i Sobona för att möta kompetensutmaningen. Det handlar om utveckling av kompetens- och karriärmodeller för olika yrken, stora utbildningssatsningar med stöd av äldreomsorgslyftet, effektivisering av arbetsorganisation och arbetsinnehåll genom ändrad fördelning av arbetsuppgifter, åtgärder för att minska beroende av hyrbemanning och ökad effektivitet genom att använda ny teknik.

Fakta

Avtalsförhandlingarna under våren 2024 rör främst de stora avtalen (HÖK) med Kommunal, Sveriges Lärare, Allmän Kommunal Verksamhet (Vision, Akademikerförbundet SSR, Ledarna, Fackförbundet Scen och film), Vårdförbundet, AkademikerAlliansen (16 Saco-anslutna förbund) samt Sveriges Läkarförbund.

De nuvarande avtalen löper ut den 31 mars 2024, med undantag av avtalet HÖK T med AkademikerAlliansen. Det är ett tillsvidareavtal som löpt på sedan 2001 utan uppsägning. Avtalet förhandlas därmed under fredsplikt.

Avtalsförhandlingarna rör sammanlagt omkring 1,2 miljoner medarbetare inom kommuner, regioner och kommunala företag.