SKR kommenterar PISA-resultaten

Svenska 15-åringars kunskaper i matematik och läsförståelse har sjunkit sedan 2018. Det följer utvecklingen i övriga nordiska länder. Nu behövs fortsatt fokus på likvärdighet.

Monica Sonde.

I dag har Skolverket presenterat de svenska PISA-resultaten. De visar att 15-åringarna har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse, men däremot inte i naturvetenskap jämfört med PISA 2018. Trots en försämring av de svenska resultaten ligger Sverige fortsatt över genomsnittet i OECD i alla tre ämnesområden. Det är oroväckande att gruppen som presterar på låg nivå ökar.

– Den här undersökningen visar det vi anade gällande likvärdigheten. Det är bekymmersamt att runt en fjärdedel av eleverna har en låg nivå i både matematik och läsförståelse. Vi som har ansvar för skolan behöver fokusera på rätt åtgärder nu och det handlar om att stärka likvärdigheten och säkerställa en god undervisning i varenda klassrum, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

För att kunna göra det behöver huvudmännen rätt förutsättningar.

– Vi behöver en lärarutbildning som når hela landet och huvudmännen behöver förutsättningar för att kunna jobba långsiktigt. Den statliga styrningen behöver vara lyhörd för huvudmännens olika behov, säger Monica Sonde.

PISA om elevers trygghet och digitalisering

Ett positivt resultat i PISA är att svenska elever känner stor tillhörighet i skolan, det har ökat sedan 2018. En annan viktig iakttagelse som OECD gör är att när digitala verktyg används integrerat i undervisningen stödjer det lärande.

Fakta

PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. PISA står för Programme for International Student Assessment.
PISA undersöker och presenterar resultat på systemnivå. Med detta menas att resultat jämförs mellan länder, skoltyper och grupper av elever, t.ex. mellan elever med olika bakgrund, inom ett land. Resultaten är alltså inte jämförbara mellan enskilda elever och mellan enskilda skolor.
PISA är ett viktigt kunskapsunderlag för att förstå skolsystemet och hur det fungerar.
För skolhuvudmän som vill utveckla skolan i den egna kommunen behöver man dock ha en bred palett av underlag, där det nationella betygssystemet och de nationella proven erbjuder goda jämförelsemöjligheter.
I SKR:s nyligen publicerade Öppna jämförelser - Grundskola kan huvudmän jämföra nyckeltal om studieresultat på kommunnivå.