Lågkonjunkturen dämpar arbetsmarknaden under 2024
Försvagningen av svensk konjunktur är nu påtaglig, till stor del till följd av det senaste årets rekordhöga inflation samt det höga ränteläget. Under 2024 märks det på arbetsmarknaden.
Den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att ökningen av skatteunderlaget bromsar in under 2024. Inbromsningen sker efter en relativt kraftig förstärkning av skatteunderlaget både 2022 och 2023, jämfört med SKR:s tidigare prognoser. Det ger ökade skatteintäkter på sammanlagt 8 miljarder mer 2023 jämfört med vår prognos från oktober
Webbsändning 15 dec kl 13: SKR:s ekonomer presenterar en ny prognos för skatteunderlaget
Uppgången 2024 är ovanligt svag och urholkas dessutom av stora prisuppgångar. I reala termer beräknas skatteunderlaget minska i värde med 1,8 procent under 2024.
– Som en följd av den långsamma ökningen av skatteunderlaget och kvardröjande effekter av inflationen är det omöjligt för regionerna och för många kommuner att finansiera verksamheten med hjälp av egna skatteintäkter 2024. Vi räknar därför med underskott i alla regioner och i de flesta kommuner nästa år, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.
Sysselsättningen väntas minska
Både global och svensk BNP-tillväxt har dämpats av det senaste årens pris- och ränteuppgång. Tillväxten i Sverige har nu försvagats varje år sedan 2021, vilket var det stora återhämtningsåret efter pandemin. Arbetsmarknaden i Sverige och flera andra länder har hittills stått emot, men nu bedöms den svaga efterfrågan på flera håll minska sysselsättningen.
– Den nedgång vi ser för BNP kommer med en fördröjning leda till en allt svagare sysselsättning, vilket blir tydligt under nästa år. Lågkonjunkturen beräknas därmed sätta stort avtryck i lönesumman och det kommunala skatteunderlaget under nästa år. Arbetslösheten är nu stigande, antalet varsel likaså, säger Annika Wallenskog.
Ränteläget har redan toppat
Att svensk BNP minskar mer, under 2023-2024, än i många andra länder beror i hög grad på hushållens höga skuldsättning, liksom den korta bindningstiden för boräntor. Den svenska ekonomin är alltså mer räntekänslig än många andra ekonomier. Å andra sidan väntas återhämtningen under 2025 - 2026 bli starkare till följd av att ränteläget bedöms falla tillbaka kommande år. Redan nu har längre marknadsräntor börjat falla och Riksbanken och andra centralbanker förväntas sänka sina styrräntor 2024.
Den fallande inflationen medför att reallönerna åter stiger 2024 (men från en låg nivå). Tillsammans med de lägre räntorna bidrar detta till en återhämtning för inhemsk efterfrågan vilket blir en viktig drivkraft i den konjunkturuppgång som SKR antar lyfta ekonomin 2025. Då beräknas även den globala tillväxten ha tagit mer fart, vilket ger extra draghjälp via ökad efterfrågan på svensk export.
Fakta: Fler siffror i SKR:s prognos
- Svensk BNP har gått sidledes under 2022–23 för att till och med minska de två senaste utfallskvartalen (kvartal två och tre 2023). Framförallt är det vikande konsumtion och fallande bostadsinvesteringar som bidragit till dämpningen, till stor del avhängigt de högre räntorna och konsumentpriserna.
- SKR bedömer att en fortsatt konjunkturnedgång väntar. Först under andra halvåret 2024 antas svensk BNP åter stiga med lite bättre fart.
- Skatteverkets statistik visar högre månatliga lönesummor fram till oktober i år, jämfört med SKR:s föregående prognos. Skatteunderlagets ökning för 2023 skrivs därmed upp, från 4,7 till 5,3 procent. Upprevideringen följer dels av en starkare ökning av antalet arbetade timmar, dels av högre löneökningstakt (mätt som lönesumma per arbetad timme enligt Nationalräkenskaperna, NR).
- Ökningen av lönesumman och skatteunderlaget för 2024 och 2025 har däremot reviderats ned något till följd av en bedömning om än svagare arbetsmarknadskonjunktur dessa år.
- Under 2024 beräknas skatteunderlaget endast stiga med 2,6 procent vilket är en mycket låg ökningstakt. Bortsett från pandemiåret 2020 har inte ökningen varit så låg sedan 2010.
- När hänsyn tas till prisutvecklingen pekar SKR:s prognos på en real minskning av skatteunderlaget om totalt 3 procent från 2022 till 2024.
- Skatteunderlagets reala värde dämpas ovanligt mycket av snabbt ökande priser för kommuner och regioner. Inte minst drivs personalkostnaderna upp av stora kostnadsökningar för avtalspensioner, vilket i hög grad följer av den höga inflationen.
Läs vidare
Sakkunnig
Patrik Jonasson
ekonom
Anders Brunstedt
ekonom