Bättre förutsättningar behövs för kultur i hela landet
Betänkandet från utredningen om kultursamverkansmodellen har goda ambitioner och ger en bra grund för fortsatt samverkan, men flera förslag är för otydliga för att kunna ta ställning till.
.jpg)
SKR:s styrelse har beslutat om yttrande till Kultursamverkansutredningens betänkande Kultursamhället - utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun.
– SKR välkomnar betänkandets inriktning på ökad decentralisering och mer jämbördiga relationer mellan stat, kommuner och regioner. Vi är måna om att kommuners och regioners förutsättningar förbättras för att utveckla kulturlivet i hela landet, säger Sandra Lindström, ordförande beredningen för kultur och fritid på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Stabil anslagsutveckling behövs
Utgångspunkten för förslagen i betänkandet är att de statliga medlen till regional kultur räknas upp årligen med pris- och löneökningar. Men i budgeten för 2024 tog regeringen bort uppräkningen.
– Utan värdesäkring urholkas finansieringen och lokal och regional kultur får det betydligt tuffare. En långsiktigt hållbar statlig anslagsutveckling är grundläggande för systemet där regioner, stat och kommuner tillsammans finansierar verksamheterna, säger Sandra Lindström.
Otydligt förslag om ny lagstiftning
Flera av utredningens förslag saknar tillräckliga konsekvensanalyser. Av det skälet avstyrker SKR förslaget om en ny lag om samverkan på kulturområdet då det inte går att ta ställning till vad det konkret skulle innebära för kommunal och regional kulturpolitik. Även förslaget om att kommuner ska kunna fördela statsbidrag är otydligt beskrivet.
– Det finns behov av utveckling och det är viktigt kommuner och regioner noga involveras i kommande förändringar, säger Sandra Lindström.
Positivt med ökad flexibilitet
I betänkandet föreslås en större flexibilitet gällande vilka kulturområden som medlen till regional kultur kan användas till vilket SKR ser som positivt. Flera riktade statsbidrag till kommunal kulturverksamhet föreslås också läggas ihop till ett sektorsbidrag vilket skulle minska den administrativa bördan och ge kommunerna ökat inflytande.
Fakta
Genom kultursamverkansmodellen fördelas statliga medel via regionerna som fördelar dessa vidare till regionala kulturverksamheter i sina län i enlighet med den regionala kulturplanen. Kulturplanen tas fram i samverkan med kommunerna och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället.
Kommunerna är betydande aktörer även för den regionala kulturverksamheten. Ett exempel på detta är att de idag bär 25 procent av de årliga bidragen inom ramen för kultursamverkansmodellen. Regionerna står för mer än 45 procent och staten för 28 procent.
Kultursamverkansmodellen ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och samtidigt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Modellen medför också att kulturpolitiska beslut fattas närmare medborgarna.
Läs vidare
Sakkunnig
Louise Andersson
Handläggare