Genderbudgetering synliggjorde skillnader i vård

En studie som genomfördes på Nora vårdcentral visade att män med svårläkta sår får mer vård och fler remisser till sjukhus av distriktsläkaren än kvinnor. Skillnader i behandling som inte är medicinskt motiverade kan leda till onödigt lidande för patienter och onödiga kostnader för regionen.

Ett sår som inte läkt på sex veckor räknas som svårläkt. Dessa sår är envisa, plågsamma och sänker livskvaliteten för den enskilda, samt medför stora kostnader för vården. En studie som genomfördes på Nora vårdcentral visade att män med svårläkta sår får mer vård och fler remisser till sjukhus av distriktsläkaren än kvinnor. Skillnader i behandling som inte är medicinskt motiverade kan leda till onödigt lidande för patienter och onödiga kostnader för regionen.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Genderbudgetering handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Hur fördelas offentliga resurser mellan könen? Hur möter det kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov? Och vilka blir effekterna?

Metoden har främst använts för att analysera hur offentliga resurser används ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Syftet är att uppnå en rättvis fördelning av resurser mellan könen.

Nora vårdcentral har granskat sin verksamhet för att undersöka budgetens effekter ur ett jämställdhetsperspektiv. Alltså hur resurser fördelas mellan kvinnor, män, flickor och pojkar, samt vilka resultat som vårdcentralens åtgärder får för kvinnor respektive män. Uppdraget kommer från regionstyrelsen som i sin verksamhetsplan uppmanar verksamheterna att genomföra genderbudgetering. Personalens uppskattning före granskningen var att de behandlar alla lika och arbetar i enlighet med hälso-och sjukvårdslagens mål om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Granskningen bygger på ett begränsat antal kvinnor och män, men visar tydliga skillnader i hur kvinnor respektive män behandlas på vårdcentralen.

Genomförande

En sjuksköterska på vårdcentralen i Nora genomförde, tillsammans med samordnaren för regionens sårgrupp och regionens jämställdhetsstrateg, en pilotstudie med 20 kvinnor och 20 män, som alla hade diagnosen “omläggning”. De som valdes ut var i ungefär samma ålder för att inte någon åldersbias skulle uppstå. Patienternas journaler granskades för att hitta skillnader och likheter.

Gruppen som genomförde studien tittade på:

• kvinnor och män; bakgrund, ålder, civilstånd
• antal besök hos vilken yrkeskategori
• diagnos
• vårdtid
• specialistremisser
• läkemedel
• kostnaderna för besöken
• resultat “läkt sår”

Det här har arbetet lett fram till

• Pilotstudien visade att män i större utsträckning fick träffa en distriktsläkare, medan kvinnor i större utsträckning fick träffa en distriktssköterska. Vanligast var att en gift man fick träffa distriktsläkaren.
• Män fick fler undersökningar och fler diagnoser, samt specialistremisser.
• Kvinnorna vårdades i snitt åtta veckor längre än männen. Fler kvinnor än män fick antibiotika. Såret läkte för 12 kvinnor och 13 män.
• Då kvinnorna hade fler besök på vårdcentralen blev det en högre kostnad, även om männens snittbesök var dyrare eftersom de besökte läkaren i större omfattning.

Analysen ledde fram till ett samtal om vilka normer som ligger bakom vården. Varför fick män, speciellt gifta män, fler besök hos distriktsläkaren och fler diagnoser? Varför vårdades kvinnor längre, blev de mer ompysslade och fick goda råd hos distriktssköterskan? Vad får skillnader i vård för konsekvenser för vårdcentralens budget? Om män får dyrare vård och kvinnor får längre vårdtid utan att det är medicinskt motiverat, medför det onödiga kostnader.

Nora vårdcentral vill gå vidare och titta på fler verksamheter. De har försökt genomföra en liknande studie av patienter inom hemsjukvården i Nora kommun. Dock matchade inte journalföringen, eftersom regionen och kommunen dokumenterar arbetet på olik sätt. Jämställdhetsarbetet ledde alltså till att de upptäckte en brist i patientsäkerheten, som också försvårar kvalitetsarbetet.

Ansvarig för utveckling av sårvård har tillsammans med regionens jämställdhetsstrateg genomfört utbildningar med sjuksköterskor som har speciellt ansvar för sår. De har även ett samarbete med Karlskoga och Degerfors primärvård om en samverkan mellan primärvård och lasarett. Det pågår även en kartläggning i västra länsdelen. Innan pandemin hade de även planer på att granska inneliggande patienter med utgångspunkt i sårregistret.

De viktigaste slutsatserna

Könsuppdelad statistik är en förutsättning för analysarbetet, liksom att följa upp verksamheten systematiskt.

I den genomförda analysen hänvisas till siffror om att svårläkta sår står för 2-4 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader. När kvinnor och män behandlas olika utifrån stereotypa föreställningar om kön och inte utifrån behov, får det en direkt påverkan på ekonomin.

Analysen visade på vikten av att undersöka personalens föreställning om att de behandlar alla lika. Stämmer det och hur vet de i så fall det? Att ställa sådana kontrollfrågor och undersöka hur det verkligen ligger till, kan leda till bättre vård för individer samtidigt som det spar kostnader för verksamheten.

Fördjupning

Svårläkta sår i Nora - en pilotstudie med genusperspektiv (PDF) Pdf, 966 kB.