Tidigare brukarundersökningar, funktionshinderområdet

Här finns resultaten i korthet från tidigare brukarundersökningar inom funktionshinderområdet. Resultat från 2016 och framåt finns i sin helhet i Kolada.

Databasen Kolada

2023

Årets resultat i korthet

• I undersökningen 2023 deltog 199 kommuner och 17 privata aktörer. Antal deltagande kommuner är fler jämfört med 2022 och antalet deltagande privata utförare är oförändrat jämfört med 2022. Antal svar är också fler. Totalt lämnade brukarna drygt 40 000 svar och svarsfrekvensen var 56 procent, vilket är en liten ökning från 2022. Många brukare svarar på två enkäter – en om sitt boende/boendestöd och en om daglig verksamhet/sysselsättning. Drygt 75 procent av kommunerna har genomfört brukarundersökning inom både boende och daglig verksamhet/sysselsättning.
• Överlag är resultaten fortsatt positiva. En förbättring finns över tid för nästan alla frågor mellan 2016-2023 och den är fortsatt stabil.
• Män svarar mer positivt än kvinnor på de flesta frågor. Kvinnor känner sig fortsatt mer otrygga med personal och fortsatt mer rädda för något jämfört med män, särskilt i servicebostäder enligt LSS och boende inom socialpsykiatri.
• På frågan om brukaren tycker det de gör i daglig verksamhet eller sysselsättning är viktigt för dem svarar kvinnor mer positivt än män liksom 2022.
  
• I undersökningen för 2023 har andelen män som känner att de fått vara med och bestämma vilka som är deras personliga assistenter minskat från 57 procent 2022 till 49 procent 2023.

2022

• 180 kommuner deltog. Cirka 38 000 brukarsvar kom in. Många brukare svarar på två enkäter – en om sitt boende/boendestöd och en om daglig verksamhet/sysselsättning.
  
• Generellt är resultaten positiva. Nästan alla frågor visar på en stabil förbättring över tid från 2016-2022. Män svarar mer positivt på de flesta frågor.
  
• På frågorna om brukarna får vara med och bestämma om saker som är viktiga för dem och om de vet vem de ska prata med om något är dåligt, redovisas ingen skillnad i svaren mellan kvinnor och män.
  
• Kvinnor känner sig fortsatt mer otrygga med personal och mer rädda än män, särskilt i servicebostäder enligt LSS och boende inom socialtjänstlagen.
  
• Kvinnor känner i högre grad än män att det de gör i daglig verksamhet eller i sin sysselsättning är viktigt.
  
• Andelen män som känner att de fått vara med och bestämma om vilka som är deras personliga assistenter är högre jämfört med kvinnor och för män har andelen också ökat jämfört med 2021.
  
• Frågorna om kommunikation har sammantaget de lägsta resultaten även i årets undersökning.

2021

• I undersökningen 2021 deltog 177 kommuner och elva privata aktörer. Totalt lämnade brukarna 34.415 svar. Många brukare svarar dock på två enkäter - en om sitt boende/boendestöd och en om daglig verksamhet/sysselsättning.
• Generellt är resultaten positiva, med en liten förbättring över tid för nästan alla frågor, från 2016 till 2021. Män svarar även i år mer positivt på de flesta frågor, med några undantag. Till exempel anger fler kvinnor än män med boendestöd och sysselsättning att de får bestämma om saker som är viktiga för dem.
• Kvinnor känner sig fortsatt mer otrygga än män, särskilt i servicebostäder och boenden inom socialtjänstlagen.
• Frågor om kommunikation och inflytande har sammantaget de lägsta resultaten även i årets undersökning.

2020

• 141 kommuner och 50 privata aktörer deltog.
• Svarsfrekvensen har sjunkit något i 2020 års undersökning, till i genomsnitt 53 procent jämfört med 57 procent 2019. Men många kommuner och verksamheter har fortsatt goda svarsfrekvenser.
• Det har ändå kommit in något fler svar 2020 jämfört med 2019, omkring 27 700 svar 2020, jämfört med 26 200 svar 2019. Många svarar på två enkäter; en om sitt boende och en om sin sysselsättning.
• Huvudsakligen små skillnader i resultat 2020 jämfört med 2019 på sammantagen nationell nivå. Generellt är resultaten positiva, med en liten förbättring över tid på flera frågor.
• De flesta brukare är positiva till sitt boende och det stöd de får. Män svarar mer positivt på de flesta frågor, förutom när det gäller daglig verksamhet/sysselsättning där kvinnor upplever en större mening.
• Störst positiva förändringar över de senaste tre åren finns inom socialpsykiatrin.
• En del skillnader i resultat mellan könen, där kvinnor precis som tidigare år framför allt upplever en större otrygghet - ungefär 25 procent svarar att de inte trivs i sitt hem.
• Frågor om kommunikation får de lägsta resultaten i undersökningen, där boenden har lägst resultat.

2019

• Undersökningen visar att de flesta av brukarna är positiva till det stöd de får och känner sig trygga i sitt boende.
• Liksom tidigare år känner sig kvinnor i större utsträckning än män otrygga eller rädda. Detta gäller framför allt i boenden inom socialpsykiatrin och servicebostad enligt LSS. 61 procent av kvinnorna i bostad med särskild service (SoL) känner sig trygga med personalen, jämfört med 74 procent av männen i samma grupp.
• Män som har personlig assistans är över lag mest positiva till sitt stöd. 94 procent av dem tycker att de alltid får den hjälp de vill ha. För kvinnor rör de mest positiva svaren om personalen bryr sig om en inom boendestöd, där 92 procent svarar att så är fallet.

2018

• Merparten av brukarna trivs med det stöd de får
• En ny fråga i årets undersökning var om brukarna upplever att personalen förstår vad de säger. De lägsta resultaten återfinns hos brukare i LSS- och SoL-boenden (mellan 61 och 73 procent)
• I jämförelse med resultaten från föregående års undersökning är det överlag små förändringar.
  

2017

Fyra kvalitetsområden mättes i undersökningen: självbestämmande, bemötande, trygghet och trivsel.

• Till stor del är resultaten positiva, bland annat säger 91 procent av brukarna med boendestöd enligt socialtjänstlagen. De tycker att personalen bryr sig om dem.
• 86 procent av brukarna med personlig assistans tycker att de får den hjälp de behöver.
• Män känner sig överlag mer trygga i LSS- och SoL (socialtjänstlagen)-boenden.
• 102 kommuner har genomfört undersökningen (76 kommuner 2016).