Lyft kommuners och regioners roll för det civila försvaret
När regeringen nu kraftigt bygger ut Sveriges försvarsförmåga måste den se till hela kedjan i försvaret. För det civila försvaret är kommuners och regioners roll avgörande.
Ett starkt försvar kräver både en god militär förmåga och ett civilt försvar som garanterar motståndskraft i samhällsviktiga verksamheter.
I helgen samlas Rikskonferensen Folk och försvar i Sälen för att diskutera försvar och beredskap. Intresset för både det militära och det civila försvaret är stort i Sverige. Efter årtionden av nedrustning och nedmontering har omvärldsläget lett oss till omprövningar. Både för att vi måste och för att vi ser stora behov framför oss.
Kriget i Ukraina och Sveriges Nato-ansökan gör att de militära försvarsfrågorna står i centrum på årets Folk och försvar. Civilförsvarsarbetet ska också diskuteras, men av programmet att döma betydligt mindre. Kommuners och regioners roll i det civila försvaret ges inte särskilt stort utrymme. Det oroar oss, inte minst eftersom erfarenheterna från Ukraina har visat på betydelsen av det civila försvaret.
När kriser och krig drabbar och påverkar oss, är vi alla beroende av att räddningstjänst, dricksvattenförsörjning, omsorgen om de äldre och funktionsnedsatta, sjukvård, skolor och förskolor fortsätter att fungera. De som bara fokuserar på det militära, tappar en mycket viktig del av vår försvars- och beredskapsförmåga. Hela samhället måste vara redo.
Under decennier har vi rustat ned och haft fokus på andra delar av välfärden. I en del kommuner har återuppbyggnaden tagit bra fart de senaste åren, medan det i andra går långsammare. Hos oss i kommuner och regioner finns självkritik, men fokus nu är framåt.
Kommuners och regioners ansvar och möjligheter att bidra behöver ges större utrymme. Redan under dagarna i Sälen. Här är fyra frågor som behöver besvaras:
1. Vilken nationell ambition ska vi ha för civilförsvaret i hela landet?Regering och riksdag behöver bli tydligare i frågan om vad som krävs av kommuner och regioner när det gäller robusthet och på vilken nivå. Vilka samhällsviktiga funktioner ska en kommun eller region kunna ställa på fötter och på hur kort varsel för att totalförsvaret av vårt land ska fungera? Vilka kompetenser ska finnas i varje kommun och vilka ska finnas i samverkan kommuner emellan eller nationellt?
2. Hur ska det civila försvaret finansieras?
En mediankommun med 16 000 invånare får i dag en statlig ersättning om 200 000 kronor per år för arbetet med civilt försvar. Det handlar alltså om en kvarts heltidstjänst. Om regeringen menar allvar med att stärka Sveriges totalförsvar, måste den ge kommuner och regioner rätt stöd och förutsättningar att lyckas.
3. Vad bör den nya Försvarsberedningen göra för det civila försvaret?Kommuners och regioners behov och möjlighet att bidra är förstås en viktig del i försvarsbeslutet för perioden 2026-2030. Vi förutsätter att Försvarsberedningen tar initiativ till tät dialog med kommuner och regioner. SKR är en utmärkt arena för de samtalen.
4. Hur kan de statliga myndigheterna säkra en tydlig och entydig kommunikation gentemot kommuner och regioner?De statliga aktörerna – MSB, Försvarsmakten, civilområdena, länsstyrelserna och de sektorsansvariga myndigheterna – måste arbeta samordnat och tydligt tillsammans med kommuner och regioner. Under coronapandemin såg vi gång på gång hur väl samhället mötte utmaningarna när myndigheterna agerade samfällt och kommunicerade entydigt. Men också hur det brast rejält när de inte gjorde det.
Sverige inte kan bygga upp ett välfungerande civilt försvar utan kommunerna och regionerna. De ansvarar för bärande delar av samhället och måste involveras tydligare. Tillsammans med staten kan vi trygga ett motståndskraftigt samhälle som fungerar i kris och krig.
Peter Danielsson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Carola Gunnarsson, 1:a vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Anders Henriksson, 2:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Läs vidare
Pressjour
Informationsansvarig
-
Helene Lindstrand
Presschef