Välkommet men otillräckligt till kommuner och regioner

SKR välkomnar att generella statsbidrag ökar med cirka 6 miljarder kronor. Däremot finns fortsatt omfattande detaljstyrande statsbidrag och SKR saknar förslag för att minska regelkrånglet.

Peter Danielsson

Regeringen har i dag överlämnat förslaget till budgetpropositionen för 2023 till riksdagen. Regeringen bedömer, i likhet med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), att svensk ekonomi befinner sig i lågkonjunktur under nästa år. Hög inflation, stigande räntor och ökad arbetslöshet kommer att ge ekonomiskt dystrare tider för kommuner och regioner.

Regeringen föreslår en permanent ökning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner med närmare 6 miljarder kronor årligen. Det innebär att kommuner och regioner bibehåller den nuvarande nivån på de generella statsbidragen, då statsbidragen tidigare förväntades att sänkas. Budgetpropositionen innehåller även bland annat förlängningar av tidigare satsningar, vilket innebär cirka sex miljarder kronor i riktade statsbidrag till vård, omsorg och skola.

– Regeringens generella tillskott till kommuner och regioner är ett välkommet besked även om det inte kompenserar fullt ut för de ekonomiskt tuffare tiderna utan kommer innebära att sektorn kommer behöva vidta åtgärder för en budget i balans, säger Peter Danielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Samtidigt fortsätter regeringen med omfattande detaljstyrande, riktade statsbidrag och det finns heller inga förslag om förenklingar för att minska regelkrånglet. Det är oroande i en tid när kommuner och regioner verkligen behöver långsiktigt hållbara planeringsförutsättningar och en chans att säkra välfärden, säger Peter Danielsson.

SKR efterlyser minskat regelkrångel

SKR skickade i början av november en hemställan till regeringen om att kommuner och regioner behöver brådskande besked om värdesäkrade statsbidrag. I hemställan efterfrågades även mer av generella och mindre av riktade statsbidrag, samt minskat regelkrångel och en översyn av balanskravet.

SKR har också påpekat att regeringen bör se över hur den administrativa bördan kan minska och hur samverkan med kommuner och regioner kan utvecklas för gemensamma, effektiva lösningar. I hemställan efterlyste SKR även att kommuner och regioner kompenserar för de ökade elkostnaderna och regeringen har nu aviserat att sektorn även får ta del av högkostnadsskyddet.

Riktade bidrag hindrar effektiv välfärd

I budgetpropositionen för 2023 finns besked om både förlängda och nya satsningar på bland annat vårdplatser, förlossningsvården, speciallärare och förstärkt civilt försvar. SKR ser generellt att riktade statsbidrag som ger ökade permanenta kostnader för verksamheten är ineffektiva och önskar hellre att riktade bidrag klustras till bredare statsbidrag. Det här är något SKR har kritiserat många regeringar för och kommer fortsätta att göra.

– Det är för mycket av detaljstyrande statsbidrag som regeringen menar ska kunna användas till att anställa fler medarbetare. Dels känner regeringen väl till den arbetskraftsbrist som snarare kräver nya arbetssätt, dels är det kortsiktig politik att föreslå nyanställningar för medel som riskerar att försvinna efter något eller några år, säger Peter Danielsson.

I morgon, den 9:e november, presenterar SKR en mer utförlig information och analys av de förslag i budgetpropositionen som särskilt berör kommuner och regioner. Därefter kommer SKR att presentera höstens Ekonomirapport och ny skatteunderlagsprognos den 14 december. I Ekonomirapporten, som kommer två gånger per år, analyseras ekonomin i kommuner och regioner och vad som krävs för att hantera de ekonomiska utmaningarna framöver.