Statlig detaljstyrning leder inte till ökad likvärdighet

Staten sänder ut fler styrsignaler än vad kommunerna har kapacitet att hantera. Det konstaterar Statskontoret i en ny kartläggning av statlig styrning av kommuner och regioner.

Anders Henriksson.

Statskontoret publicerade i förra veckan två rapporter om statens styrning av kommuner och regioner. Det ena är en kartläggning över styrsignaler 2022 och den andra en analys av utvecklingen de senaste åren, 2020-2023.

Kartläggningen visar att statens styrning ökat inom de flesta områden och att det följer tidigare års mönster. Det har till exempel tillkommit 36 nya eller väsentligt ändrade lagar och förordningar som påverkar kommuner eller regioner på ett betydande sätt.

Antalet riktade statsbidrag är fortsatt högt. Under 2022 fanns 182 riktade statsbidrag och 26 kostnadsersättningar.

– Styrningen av välfärden är ett gemensamt ansvar och det behöver vara tydligt vilken roll och ansvar som varje nivå har. Vi menar att en ökad detaljstyrning från staten går stick i stäv med behovet av att anpassa till lokala förutsättningar och med kommuners och regioners långsiktiga arbete. Vi vill istället se en statlig styrning som präglas mer av tillit, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Lika för alla inte detsamma som likvärdighet

Likvärdighet har varit central såväl för statens övergripande ambitioner med styrningen av kommunsektorn som för enskilda styrsignaler. Men sammantaget lyckas staten inte öka likvärdigheten mellan kommuner och mellan regioner.

Statskontorets analys visar att staten sänder ut fler styrsignaler än vad små kommuner har kapacitet att hantera. Det innebär att mottagaren inte kan agera på styrningen på det sätt som regeringen har tänkt, och att styrningen får olika resultat i olika delar av landet.

– Det som blir tydligt, ännu en gång, är att olika lokala förutsättningar kräver olika lösningar. Det finns inte ett enskilt recept för 290 kommuner för att få till ökad likvärdighet, säger Anders Henriksson.

Kompetensförsörjningen en allt större utmaning

Många av statens styrsignaler handlar om att höja kvalitén eller att öka ambitionerna för kommunsektorns kärnverksamheter. Samtidigt visar analysen att det är svårt att styra mot ökad kvalitet på områden där kommuner och regioner har utmaningar till följd av kompetensbrist.

– De utmaningar som kommuner och regioner står inför kan inte lösas med detaljreglering. Det som behövs är tvärtom förenklingar. SKR har sammanställt ett antal sådana förslag till regeringen. Ett positivt exempel, som Statskontoret lyfter, är den ändring i kommunallagen som ger kommuner möjlighet att använda sig av automatiserat beslutsfattande inom vissa typer av förvaltningsärenden. Det är i den riktningen vi behöver gå, säger Anders Henriksson.