Samband mellan nationella prov och gymnasiebehörighet

Elever utan godkänt resultat på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet. Det visar en ny studie.

Monica Sonde.

Handelshögskolan vid Örebro universitet har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) studerat sambandet mellan elevers resultat på nationella proven i svenska och matematik och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet och att ta en gymnasieexamen.

Studiens resultat visar att elever som inte klarar de nationella proven under lågstadiet behöver tidiga och adekvata insatser för att senare nå behörighet till nationella program på gymnasiet och ta en examen.

– Det gäller att ta vara på varningssignalerna. Tidiga insatser och en gedigen uppföljning av elevernas utveckling är avgörande för att fler elever ska nå målen i skolan. Förutom att det ökar individens möjlighet till vidare studier och arbete så finns stora samhällsekonomiska vinster att göra, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildnining och arbetsmarknad, SKR.

Rapporten redovisar statistiskt säkerställda positiva samband mellan provresultaten i matematik och i svenska i årskurs 3 och sannolikheten att i slutet av årskurs 9 ha uppnått behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

– Vår studie visar att resultaten på de nationella proven i årskurs 3 är av stor vikt för att tidigt identifiera elever i behov av extra stöd. Sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet skiljer sig markant mellan elever som klarat alla delprov i årskurs 3 och de som inte gjort det, säger Elin Vimefall, lektor vid Handelshögskolan, Örebro universitet.

Det samhällsekonomiska värdet av att en individ uppnår behörighet till ett nationellt program har i en tidigare studie som Örebro universitet gjort beräknats till cirka 1,3 miljoner kronor.

– Beräkningen är tänkt att användas som input i samhällsekonomiska analyser av och bör även vägas in i diskussioner om tidiga insatser, säger Elin Vimefall.

Några fakta om rapporten

Studien har följt den första kohorten av elever som i årskurs 3 genomförde nationella prov i svenska och matematik.
Analysen bygger enbart på resultaten för de elever som har genomfört alla delprov på de nationella proven i respektive ämne. Detta skapar ett selektionsproblem då de eleverna med störst problem ofta har större sannolikhet att av någon anledning inte genomföra alla delprov.
De elever som inte har genomfört alla delprov, har en avsevärt lägre sannolikhet att i slutet av årskurs 9 vara behöriga till gymnasiet än övriga elever.
Genomgående finner studien att för de elever som klarar alla delprov i årskurs 3 går det relativt bra även senare i utbildningsystemet. Av dem som klarar alla delprov i svenska/matematik i årskurs 3 får cirka 98 procent godkänt provbetyg även i årskurs 6 och cirka 93 procent är behöriga till gymnasiet 2016.
Sammantaget tyder resultaten på att de nationella proven i årskurs 3 är en viktig indikator för hur det går för eleven senare i skolan och resultat på proven kan användas som en markör för behovet av tidigare insatser. Dessa prov är knutna till garantin för tidiga stödinsatser.