Fritidskort med möjligheter och frågetecken

Det är bra att regeringen höjer ambitionerna på folkhälsoområdet med förslaget om ett fritidskort till barn och unga. Dock finns ett antal frågetecken att räta ut.

SKR:s styrelse har avgivit remissvar till utredningen ”Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra”.

– Rätt utformat kan ett fritidskort ge fler barn och unga möjlighet att delta i meningsfulla aktiviteter. Förslaget behöver dock utvecklas på flera punkter. Bland annat för att möta ambitionen att särskilt satsa på individer med funktionsnedsättning samt ta höjd för kostnader som kan uppstå i kommunal verksamhet, säger Sandra Lindström, ordförande i SKR:s beredning för kultur och fritid.

Mer än kultur

SKR anser att kommunerna ska avgöra till vilka av kommunens fritidsaktiviteter som fritidskortet kan användas, och att dessa inte enbart begränsas till kultur. Det finns en bred palett av kommunala verksamheter inom fritidsområdet som är ledarledda och som kan jämställas med kraven på verksamheter inom kulturskolan, som idrott, friluftsliv och annan barn- och ungdomsverksamhet.

– En ytterligare viktig aspekt är hur missbruk och välfärdsbrottslighet kan undvikas. Där behöver förslaget bli tydligare. Enkelheten i att kvalificera sig för fritidskortet kan innebära att individer och organisationer missbrukar systemet. Sådana brott är svåra att upptäcka och utreda, säger Sandra Lindström.

SKR:s yttrande – Ett fritidskort för barn och unga

SKR:s arbete med kultur och fritid

Nils-Olof Zethrin
avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad