En idrottspolitik för folkhälsa, ekonomi och demokrati
SKR pekar i ett nytt idrottspolitiskt positionspapper på behoven att utveckla finansieringen av föreningsidrotten. Idrott i alla former stärker folkhälsan, ekonomin och demokratin.
– Sveriges kommuner är de största idrottsfinansiärerna. Idrottandet ökar och landets kommuner efterfrågar nya sätt att möta den ökade efterfrågan. Framtidens folkhälsa förutsätter en bred och modern organisering av idrott, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Kommuner och regioner har en viktig roll att spela i idrottspolitiken. Kommunerna ansvarar för större delen av de ytor, där barn och unga utövar sin idrott. Kommuner och regioner har ett grundläggande intresse av att utveckla förutsättningar för att idrotta.
Fysiska aktiviteter är viktiga när de utövas inom idrottsrörelsen, men även när de bedrivs på egen hand och i andra sammanhang. Aktiviteterna bidrar till samhällsvinster. Dessa vinster handlar inte enbart om folkhälsan, utan är av ekonomisk betydelse och stärker demokratin.
Idrottspolitiskt positionspapper 2023
SKR lyfter fram behov av att breddidrotten för såväl barn, unga som vuxna stärks. Det kan ske genom att offentliga bidragsgivare och idrottsrörelsen tillsammans utvecklar system att fördela resurserna och regeringen ger uppdrag till lämplig organisation för att etablera och utveckla en nationell kompetens- och bidragsgivning till innovativ idrottsanläggningsutveckling.
– Sverige har en unik tradition med ett brett och betydelsefullt civilsamhälle. Där utgör idrottsrörelsen en stor och samlande aktör. Det är oroande att andelen barn och unga inom föreningsidrotten minskar, samtidigt som kommunerna satsar mer på idrottsrörelsen. Här behöver vi se över hur vi stöttar till rörelse och aktivitet på bästa sätt, säger Anders Henriksson.
Huvudbudskapen i SKR:s positionspapper för att utveckla svenska idrott
- Det är oroande att andelarna aktiva barn och unga minskar inom föreningsidrotten trots ökat ekonomiskt stöd till idrottsrörelsen från kommunerna.
- Det behövs ökad forskning i syfte att stärka kunskaperna om idrottens sociala, ekonomiska och kulturella roll samt dess villkor i det svenska samhället. Syftet ska också vara att bidra till ökad integration och att tillgängliggöra idrott för alla.
- Idrottens resurser behöver fördelas på ett sätt så att den når grupper som idag av olika anledningar befinner sig utanför idrotten. Inte minst behövs en jämnare fördelning mellan flickor och pojkar samt en ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
- Statens bidragsgivning till idrotten ska tydliggöras och följas upp systematiskt.
- Idrotten behöver ta ett större miljö-, klimat och hållbarhetsmässigt ansvar. Bland annat genom att främja mer hållbara aktiviteter och anläggningar.
- Krav som sätts på idrottsarenorna från nationella idrottsorganisationer eller elitföreningar till de arenaägande kommunerna måste framföras med bättre framförhållning.
Läs vidare
Sakkunnig
Nils-Olof Zethrin
Handläggare
Pressjour
Informationsansvarig
-
Helene Lindstrand
Presschef