Publicerad 28 oktober 2022
Nyhet

Bidragsbrott bör fortsätta vara kriminaliserade

SKR är kritisk till bidragsbrottsutredningens delbetänkande. SKR säger nej till sanktionsavgifter för bidragsbrott och anser att de ska fortsätta utredas av rättsvårdande myndigheter.

Foto

Peter Danielsson

I delbetänkandet till 2021 års bidragsbrottsutredning föreslås en rad olika åtgärder för att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot en rad statliga myndigheter - Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Migrationsverket och Arbetsförmedlingen samt kommuner och arbetslöshetskassor.

Betänkandet tar i huvudsak upp frågan om att införa ett system med administrativa sanktionsavgifter i stället för straffrättsliga påföljder vid bidragsbrott understigande ett halvt prisbasbelopp, vilket för närvarande är cirka 24 500 kronor. Utredningen föreslår också att ansvaret för att utreda bidragsbrott flyttas till Ekobrottsmyndigheten.

Rättsvårdande myndigheter bör hantera bidragsbrott

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) håller i sitt remissvar till Socialdepartementet inte med om delbetänkandets huvudförslag om sanktionsavgifter vid mindre bidragsbrott och att den utbetalande myndigheten ska få ansvaret för att utreda och även driva in avgiften.

− Vi anser att det behövs kraftfulla åtgärder för att förebygga, upptäcka och ingripa mot brott mot välfärdssystemen. Bidragsbrott bör därför även fortsättningsvis vara kriminaliserade i sin helhet och vi anser att det därmed är de rättsvårdande myndigheterna som ska hantera och utreda ärenden om bidragsbrott, säger Peter Danielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Övervältring av uppdrag och kostnader

SKR lyfter att utredningens förslag om sanktionsavgifter innebär en övervältring av olika arbetsuppgifter på kommunerna såsom att utreda om det finns förutsättningar för sanktionsavgifter, men även att driva in dem. SKR poängterar också att förslaget riskerar att slå hårt mot särskilt ekonomiskt utsatta grupper. Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen hamnar i regel under gränsen på ett halvt prisbasbelopp och en biståndstagare som åläggs att betala sanktionsavgift kommer sannolikt inte att kunna betala den.

− Vi menar också att de beräknade kostnadsökningarna för kommunerna, om förslaget genomförs, är kraftigt underskattade, säger Peter Danielsson.

Läs vidare

Sakkunnig

Lena Dalman
Förbundsjurist

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.