Regeringen måste se till att omställningsstudiestödet fungerar

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit stort. Trots det har endast 5 000 personer av 24 000 sökande hittills i år fått besked av CSN. Närmare hälften har dessutom fått avslag. Vi har inte råd att låta en historiskt viktig reform kraschlanda, särskilt inte i en situation då det råder brist på arbetskraft på hela arbetsmarknaden.

Omställningsstudiestödet infördes 2022 som en del av de nya LAS-reglerna. Arbetsmarknadens parter landade då en stor reform där syftet är att genom kompetenshöjande insatser främja livslångt lärande och stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Med tanke på att praktiskt taget varje bransch och sektor i Sverige lider av brist på rätt kompetens är stödet minst sagt välbehövligt.

Parterna har levererat – nu måste staten se till att reformen kan genomföras

Arbetsmarknadens parter har levererat en viktig pusselbit för att hantera bristen på arbetskraft. Det förutsätter dock att staten också lever upp till sitt åtagande, det vill säga att skapa förutsättningar för effektiv handläggning. Den 1 april i år öppnade ansökan för dem som ville söka stödet inför höstterminen. CSN har fått in 24 000 ansökningar och hittills har 5 000 personer fått besked medan närmare hälften av dem har fått avslag. Dessutom finns det fortfarande 3 000 ansökningar som väntar på ett beslut bland dem som sökte hösten 2023.

Sverige har inte råd att misslyckas med omställningsstudiestödet. I ett läge där tusentals vill utbilda sig till yrken som det råder stor brist i måste staten ta tillvara den kraften. Det är en viktig dellösning för att vi ska klara kompetensförsörjningen i både välfärden och i näringslivet.

I välfärden står vi i ett läge med lågt barnafödande och stor ökning av äldre över 80 år. Det innebär att man kommer att behöva prioritera om hur resurserna ska fördelas. Både lokaler och personal kommer att behöva styras om från förskola och skola till äldreomsorg till följd av de demografiska förändringarna. Det gör reformen om omställningsstudiestödet så viktig för välfärdens medarbetare. Att de kan få ekonomiskt stöd för att utbilda sig till ett yrke där det finns gott om jobb blir en väg till att bredda kompetens och fortsätta vara anställningsbar, samtidigt som det bidrar till att säkra kompetensförsörjningen.

Krävs att regeringen avsevärt förbättrar handläggningstiderna

I mitten av augusti kom regeringen med en lagrådsremiss där reglerna för omställningsstudiestödet ska förenklas. Det handlar bland annat om ökade möjligheter till studiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke och att det ska vara möjligt att få omställningsstudiestöd under fler veckor för att kunna ställa om vid fler tillfällen i livet.

Det är bra att regeringen öppnar upp för att fler ska kunna ta del av stödet och att det ska vara möjligt att ta del av stödet under fler veckor. Det gör att ännu fler kommer att kunna och vilja söka omställningsstudiestödet. Samtidigt är jag orolig för att det inte heller den här gången tillförs tillräckligt med resurser och insatser där det behövs som mest för att omställningsstudiestödet ska fungera. Det finns en uppenbar risk för att ännu fler ansökningar också gör det ännu svårare för CSN att korta ned handläggningstiderna.

Omställningsstudiestödet är en viktig pusselbit i svensk arbetsmarknadspolitik. Det bidrar till att öka det livslånga lärandet, möjliggör vidareutbildning och omskolning samt bidrar till kompetensförsörjningen i såväl välfärden som på arbetsmarknaden i stort. Därför måste regeringen ge CSN förutsättningar att hantera omställningsstudiestödet. Annars riskerar Sverige att tappa alla dem som vill ställa om, men som inte orkar vänta i upp till ett år på besked från CSN.