Åtgärder folkhälsa

Den systematiska analysen ni gjort leder till ett underlag med slutsatser och förslag på olika åtgärder för att förbättra folkhälsan. För att få genomslag krävs både prioriteringar och beslut, antingen på politisk nivå eller i verksamheterna.

nom detta område ingår det följande steg innan beslut kan fattas om åtgärder för förbättrad folkhälsa.

• En konsekvensbeskrivning
• Prioritering av åtgärder
• Förslag till beslut

I Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete finns tips för bedömning av hälsokonsekvenser vid beslut.

Görs det konsekvensanalyser för hälsan i beslutsunderlag

Bidrar förslagen till minskade skillnader i hälsa

Förslagen till åtgärder behöver granskas utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, som till exempel kvinnor och män eller olika socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Behov och förutsättningar skiljer sig därför.

• Kommer åtgärden nå alla grupper i befolkningen som den är avsedd att nå? Om inte, vad behöver vi åtgärda i förslaget till åtgärd?
• vilka åtgärder behövs för att gå i riktning för både jämlika och jämställda förutsättningar för en god hälsa?

Utgå från principen om proportionell universalism, det vill säga att insatser som är riktade till alla, behöver anpassas till de som har störst behov, både vad det gäller omfattning och utformning.

Åtgärda socioekonomiska skillnader

Socioekonomi handlar om utbildningsnivå, inkomstnivå och yrkesgrupp.

Åtgärderna kan ske på strukturell nivå exempelvis genom att skapa bättre förutsättningar för trygga uppväxtvillkor, att alla klar skolan, för högre utbildning och inkludering på arbetsmarknaden. Åtgärder på strukturell nivå är till nytta för alla men de som har svårare socioekonomiska situationer och förutsättningar tillgodoser sig åtgärderna i högre grad.

Åtgärderna kan även ske på kompensatorisk nivå, det vill säga att alla oavsett exempelvis socioekonomisk situation inte ska riskera att drabbas av mer ohälsa. Detta ligger ofta direkt i kärnuppdragen för olika verksamheter. Exempelvis har skolan ett kompenserande uppdrag vilket innebär att den ska hjälpa elever med sämre förutsättningar att klara målen. Skollagen anger också att kommunerna ska fördela resurserna efter elevernas olika förutsättningar och behov.

Även andra verksamheter samt hälso- och sjukvården har ett kompenserande uppdrag, både för främjande och förebyggande arbete. Det kan röra sig om uppsökande verksamheter för att nå fler och att underlätta för alla att söka vård i tidigt skede.

Andra viktiga faktorer

Skillnader i hälsa beror såklart också på en rad andra faktorer, såväl som kombinationer av dessa. Faktorer som exempelvis kön, ålder, funktionsförmåga och födelseland. För att få en riktigare bild av hur hälsan är fördelad är det viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer och vi alla tillhör flera grupper i samhället.

Folkhälsomyndigheten har publicerat skrifter om hur hälsan ser ut i vissa av dessa grupper.

En god hälsa överlag men skillnader mellan grupper, Folkhälsomyndigheten

Hälsa hos personer med funktionsnedsättning, Folkhälsomyndigheten

Hälsans bestämningsfaktorer bland HBT-personer (PDF), Folkhälsomyndigheten

Skillnader i hälsa utifrån födelseland, Folkhälsomyndigheten

Nyanlända barns hälsa och levnadsförhållanden i Sverige, Folkhälsomyndigheten

Kunskapskällor- inspiration till åtgärder

Det finns en mängd olika utredningar, rapporter och webbplatser där ni kan hitta inspiration till förbättringsarbete. Här beskrivs och listas några.

För dig som ställs inför utmaningen att implementera ny kunskap och nya metoder med syfte att främja befolkningens hälsa. Som tillägg finns en metodbeskrivning samt checklista som separata publikationer.

Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst, Folkhälsomyndigheten

Den nationella kommissionen för jämlik hälsa kan också inspirera utifrån verkningsfulla åtgärder. Bra rapporter finns också från regionala och lokala kommissioner för social hållbarhet och jämlik hälsa, exempelvis, Malmö, Östgötaregionen, Örebro, Stockholm. Göteborg, Östersund, Karlskrona etc.

Kommissionens betänkande med åtgärder

På webbplatsen för Mötesplats social hållbarhets finns en kunskapsbank med en mängd presentationer och filmer från tidigare konferenser och seminarium , som kan vara relevanta i förbättringsarbetet.

Mötesplats social hållbarhet

Kunskapsguiden är en webbplats som samlar kunskapsstödjande produkter till dig som arbetar inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Webbplatsen samlar produkter från många aktörer på nationell nivå såsom från Socialstyrelsen, andra myndigheter och aktörer.

Kunskapsguiden

För att stödja kvaliteten i såväl enklare som mer komplexa förbättringsarbeten inom folkhälsa finns skriften Att lyckas med folkhälsoprojekt. Genom att ta ställning till de frågor som ställs ökar förutsättningarna för att målen uppfylls, att en löpande uppföljning genomförs och att kunskapen och kvaliteten utvecklas.

Att lyckas med folkhälsoarbete

Folkhälsomyndigheten, den nationella kunskapsmyndigheten som arbetar för bättre folkhälsa, beskriver bland annat åtgärder för psykisk hälsa och hälsosamma levnadsvanor.

Nationell folkhälsoenkät, Folkhälsomyndigheten

Övergripande om åtgärder