Tillitsbaserad styrning

SKR är positiv till tillit i styrningskedjan och de sju vägledande principerna som är viktiga delar i en styrning. Allt tar sin utgångspunkt i brukarna och medborgarna - om deras behov, upplevelser och kunskap. Genom tillit skapas ökat handlingsutrymme för medarbetarna. Helhetssyn och samverkan präglar organisationen.

SKR ser mycket positivt på att styr- och ledningsfrågor belysts genom Tillitsdelegationens diskussioner om tillit i styrningskedjan. Statens styrning har kommit att bli allt mer kontrollerande med allt fler riktade statsbidrag istället för generella statsbidrag. Det hämmar den lokala utvecklingen och självstyret för kommuner och regioner.

SKR har genom dialoger med enskilda medlemmar, i nätverk och projekt under många år uppmärksammat att nuvarande sätt att styra och leda inte fullt ut leder till önskade effekter. Kommuner och regioner anser att främst strukturella former varit i fokus, och förändring behöver ske där kultur- och värderingsfrågor blir en naturlig del i styrningen och där syftet med verksamheten och förståelsen för brukarens och medborgarens behov får en mer framskjuten position. I remissyttrandet är SKR positiv till att den sammantagna styrningen kan beskrivas utifrån tre olika delar:

1. Styrning,
2. Kultur och ledarskap
3. Arbetsorganisation.

Även när det gällde de sju vägledande principerna är SKR positiv. Dessa är viktiga delar i en styrning som ska leda till effektivt resursutnyttjande och god kvalitet på välfärdstjänsterna.

SKR:s remissyttrande: Med tillit växer handlingsutrymmet och en lärande tillsyn

Definition av tillitsbaserad styrning

Styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och medborgarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer och säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa medborgaren.

Definitionen betonar att tillit inte enbart är en fråga om mjuka värden, som organisationskultur och ledarskap, utan lika mycket en fråga hur man styr, utvärderar och organiserar verksamheten. Alla i organisationen, oavsett organisationsnivå, har ett ansvar för att aktivt verka för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv och bygga tillitsfulla relationer.

Definitionen betonar också vikten av att göra sig tillitsvärdig, genom att säkerställa att man kan, vill och vågar hjälpa brukaren.

Sju vägledande principer

För att kunna analysera insatser och deras koppling till idén om tillitsbaserad styrning och ledning, men också för att identifiera insatser i denna riktning anser Tillitsdelegationen att sju vägledande principer behöver definieras.

Tillit

Sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem du samarbetar med och ha positiva förväntningar.

Medborgarfokus

Sätt medborgaren och brukarens upplevelse samt kunskap i fokus och försök förstå vad som värdesätts.

Helhetssyn

Uppmuntra alla i styrkedjan att aktivt och gemensamt ta ansvar för helheten, det vill säga medledarskap, och samverka över gränser.

Handlingsutrymme

Delegera befogenheter och mandat, välkomna medbestämmande.

Stöd

Säkerställ ett verksamhetsnära, serviceinriktat och kvalificerat professionellt, administrativt och psykosocialt stöd i kärnverksamheten.

Kunskap

Premiera kunskapsutveckling, ständigt lärande och en praktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Öppenhet

Sträva efter öppenhet genom att dela information, välkomna oliktänkande och respektera kritik.

Ett antal reservationer kring tillitsbaserad styrning

Tillit innebär inte valfritt arbete

Tilliten förutsätter tydliga ramar och mandat, inom vilka medarbetare och medborgare kan samarbeta relativt fritt och påverka arbetssätt och beslut. Det innebär dock inte fritt valt arbete, utan det finns alltid lagstiftning och regler som måste respekteras. En anledning är att man behöver säkerställa likvärdighet i behandling av medborgare.

Tillit innebär att premiera lärande

Det innebär att ha överseende med mindre allvarliga misstag, men agera vid allvarliga problem.

Lika viktigt som det är att lära sig att överse med mindre fel och misstag och att använda dem för ett lärande, är det att agera på allvarliga problem. Det kan handla om medarbetare som konsekvent missköter sitt arbete eller om system som inte fungerar.

Tillit innebär att fortsätta kontrollera

Men det behöver ske mer selektivt, kvalitativt och utifrån dialog med den granskade.

Prestationer måste alltid utvärderas, inte minst från den politiska huvudmannens sida. På så vis vet man om målen nås och att budgeten hålls. Tillit innebär inte att man ska sluta kontrollera, men däremot att man gör det mer selektivt och utifrån en närmare dialog med dem som ska rapportera.

Tillit är ett ansvar för alla delar i styrkedjan

Tillit är inte bara ett ansvar för den högre delen av styrkedjan, utan det är ett ansvar för alla involverade i styrningen. Från politik till verksamhet, men också horisontella relationer, till exempel mellan aktörer som behöver samverka för att medborgaren och brukaren ska få en god hjälp.

Tillitsbaserad styrning kan komplettera nuvarande styrmodell

Tillitsbaserad styrning är inte en enhetlig styrmodell, utan kan snarare ses som ett förhållningssätt. En väl fungerande styrning och ledning måste bygga både på ordning och reda, det vill säga kontroll på ekonomi och kvalitet, men också på tillit till de som utför välfärdstjänsterna. Det innebär en styrning med inslag av flera olika styrmodeller och principer. Inspireras gärna av andra men tänk på att skapa ett sammanhållet styrsystem är en komplex utmaning.

• Acceptera komplexiteten, det finns inga enkla lösningar
• Betrakta ett styrmedel i sitt sammanhang (bara för att det fungerar bra på ett ställe behöver det inte fungera hos oss)
• Diskutera behovet av styrning – våga resonera om varför vi styr...

Utmärkande egenskaper som skiljer en kontrollbaserad styrning från en tillitsbaserad styrning

Tillitsdelegationens uppdrag

Tillitsdelegationen var aktiv mellan 2016-2020. Deras uppgift var att sprida kunskap om hur statliga myndigheter kan utveckla en mer tillitsbaserad styrning i sina egna verksamheter, och hur erfarenheter av både idé- och verksamhetsutveckling ska kunna spridas även efter att delegationen har avslutat sitt arbete.

Tillit i styrningen, Regeringen

SOU 2018:47: med tillit växer handlingsutrymmet: tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn

Källa: Delar av innehållet på sidan är hämtat från boken: Tillit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor (2018, första upplagan) av Louise Bringselius, filosofie doktor, docent och lektor i organisation och ledning, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.